Sprängticka från naturskyddsområden endast i forskningssyfte och med tillåtelse

På sistone har det blivit allt mer populärt att plocka sprängticka i våra skogar både till husbehov och i kommersiellt syfte, på grund av artens förmodade hälsoeffekter. Den som plockar sprängticka har oftast inte tillräcklig kunskap om vilka tickor som kräver tillstånd och det har också hänt att sprängticka omedvetet plockats i naturskyddsområden.

I strafflagen finns bestämmelser om rätten att ta vara på vilt växande växter och motsvarande naturprodukter. I samma lag finns också bestämmelser om rätten att plocka svamp. Det finns inga separata bestämmelser som gäller plockandet av tickor. Tickor är vilda svampar och enligt allemansrätten är det tillåtet att plocka svamp. Tickor växer dock på olika sätt och den som plockar en ticka som växer på ett träd ska se till att trädet eller stubben inte skadas.

Sprängtickan växer som en svart, formlös knöl på levande träd. Denna knöl är inte själva tickan utan en utväxt som svampen orsakar. Enligt miljöministeriets rapport om allemansrätten (5.9.2012, s. 87) växer sprängtickan på ett sådant sätt att det inte är möjligt att ta loss den utan att skada trädet. Av denna anledning är det inte tillåtet att plocka sprängticka med stöd av allemansrätten.

Forststyrelsens Naturtjänster beviljar inte tillstånd att plocka sprängticka i statens naturskyddsområden i andra syften än för forskningsändamål.

Sprängtickan föds på skadade lövträdsstammar

Sprängtickan (Inonotus obliquus) är en mycket vanlig svamp som bryter ner lövträd i hela landet. Sprängtickan förekommer mest på glas- och vårtbjörk, men kan också påträffas på al och bok. Tickan växer som en svart, formlös knöl på levande träd och den utvecklar inga sporer. Sprängtickans fruktkroppar utvecklas först när trädet har dött. Då bildar fruktkropparna en svamp längs stammen mellan trädet och barken som lossnat från stammen.

Sprängtickan kan smitta alla slags skador på lövträdens stammar. Sprängticka har ofta påträffats till exempel i sprickor som uppkommit på grund av kyla, trots att sporerna verkar sprida sig endast på hösten. En ettårig, platt fruktkropp uppkommer under barken på ett dött träd och trasar sönder den. Svampmycelerna som utvecklas ur sporen tränger in i ett levande träd genom skador i barken och dödar i allmänhet trädet på 5–7 år.

Livsmedelsverket har tillåtet användning av sprängticka i liten skapa, till exempel i form av teer och kryddor eller som kosttillskott. Livsmedelsverket anser att en mer omfattande användning kräver att sprängtickan beviljas ett tillstånd enligt förordningen om nya livsmedel.

Mer information

• Anvisning för ansökan om forskningstillstånd hos Forststyrelsen Naturtjänster
• Miljöministeriets publikation om allemansrätten Jokamiehenoikeudet ja toimiminen toisen alueella. Miljöministeriets publikation (på finska). Se s. 87. (helda.helsinki.fi)
• Betraktas sprängtickan (Inonotus obliquus) som ett nytt livsmedel? (livsmedelsverket.fi)
• Information om sprängticka (wikipedia.org)
• Nationalparker och andra statliga naturskyddsområden (www.utinaturen.fi)