Det åtta år långa projektet är ett stort framsteg i skyddet av Finlands marina natur. Inom projektet utvecklar man bland annat nätverket av marina skyddsområden och utarbetar en iståndsättningsplan för hela den finska kusten. Genom att utveckla naturturismen och öppet informera om betydelsen av Östersjöns mångfald och om hur skyddet påverkar naturen och människorna, ökar man medborgarnas kännedom om den marina naturen.
Östersjöns marina natur är artrik och mångformig, men för närvarande utsätts den för stor belastning från allt från klimatförändring till sjötrafik. På längre sikt är arter som anpassat sig till Östersjön i farozonen att försvinna när deras levnadsförhållanden förändras. Med tanke på den marina naturens välbefinnande och bevarandet av arterna är det viktigt att skyddet av havsområdena förbättras och effektiviseras och att skyddet och användningen av Östersjön kan samordnas på ett hållbart sätt.
Under de kommande åtta åren görs en stor satsning på skyddet av Östersjöns marina natur, i och med att det nya projektet LIFE IP BIODIVERSEA inleds i december. Den totala budgeten för projektet som beställts av miljöministeriet och koordineras av Forststyrelsen är nästan 20 miljoner euro. Av detta kommer 60 procent från Europeiska unionens LIFE-program.
I projektet kommer man att kartlägga havsområden för att identifiera deras naturvärden, följa med utvecklingen av tillståndet i redan kartlagda områden, skapa ett mer fungerande nätverk av skyddsområden, undersöka människans inverkan på den marina naturen, utveckla hållbar naturturism samt tillhandahålla information om den marina naturens betydelse och vikten av att skydda den.
– BIODIVERSEA är ett viktigt steg för att trygga den biologiska mångfalden i Östersjön. Projektet effektiviserar skyddet av den marina naturen genom att iståndsätta försämrade livsmiljöer och utreda var det lönar sig att inrätta nya skyddsområden. Ett utvidgat nätverk av marina skyddsområden främjar vårt viktiga mål att stoppa naturförlusten, konstaterar miljö- och klimatminister Emma Kari.
I projektet deltar förutom Forststyrelsens Naturtjänster och Jakt- och fisketjänster och Miljöministeriet även Ålands landskapsregering, Finlands miljöcentral SYKE, Naturresursinstitutet Luke, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Geologiska forskningscentralen GTK och Baltic Sea Action Group BSAG.
Ett fungerande nätverk av skyddsområden som mål
Det ambitiösa målet för EU:s strategi för biologisk mångfald är att 30 procent av den europeiska havsarealen ska vara skyddad senast 2030. I projektet utreds hur detta mål kan uppnås på ett så effektivt och samtidigt samhälleligt hållbart sätt som möjligt. Det nuvarande nätverket av skyddsområden täcker cirka 12 procent av Finlands havsareal. Utifrån materialet i inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (VELMU) ska man lokalisera de mest mångformiga och värdefulla objekten i undervattensnaturen och utarbeta en färdplan som omfattar hela kusten för att utveckla nätverket av skyddsområden.
Potentiella skyddsområden kartläggs särskilt i Ålands havsområden, av vilka endast tre procent numera är skyddade. Dessutom samlas information in för att kunna välja iståndsättningsobjekt, för havsområdesplaneringens behov och för samordnandet av havsområdets olika användningsbehov.
– Genom kartläggningarna samlar vi in information om bland annat områdenas geologiska och biologiska särdrag och hotade arter. Med hjälp av informationen kan man effektivt rikta in nya skyddsområden och samtidigt stöda en hållbar användning av havsområdena, konstaterar Maija Häggblom vid Ålands landskapsregering.
Enbart en ökning av skyddsområdenas areal räcker inte för att trygga den marina naturens mångfald. Inom projektet söker man metoder för att effektivisera det befintliga nätverket av skyddsområden till exempel genom att bättre än tidigare beakta naturvärdena under vatten i planeringen av skötseln och användningen av områdena. Även klimatförändringens inverkan på organismerna och den belastning som människan orsakar utreds för att säkerställa att skyddet är effektivt även i framtiden.
Genom iståndsättningar bekämpas naturförlusten
Tillståndet i många havsområden har redan nu försämrats allvarligt. Ett av projektets huvudsakliga mål är att främja restaureringen och iståndsättningen av livsmiljöer och naturtyper för marina arter. I projektet undersöker man vilka skyddsområden som har störst nytta av iståndsättningar, utreder förutsättningarna för restaurering av livsmiljöerna för blåstång och sträfse samt undersöker möjligheterna att förstärka beståndet av den akut hotade havsharren i norra Bottniska viken.
– I projektet gör vi upp en iståndsättningsplan som omfattar hela kustens havsområden och testar nya iståndsättningsmetoder. Genom iståndsättningar förbättrar vi bland annat tillståndet för havsvikar och flador som fungerar som lekplatser för många fiskarter, och stöder på så sätt bevarandet av deras mångfald, berättar naturskyddschef Anu Riihimäki vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Östersjöns tillstånd förbättras genom samarbete
Inom projektet LIFE IP BIODIVERSEA undersöker man människans inverkan på den marina naturen. Ett av de nya forskningsobjekten är undervattensbuller. I projektet utarbetas för första gången en karta över undervattensbuller som visar de bullriga och tysta områdena i vår skärgård. Kartan kan användas vid planering av både nya skyddsområdens läge och rekreationsanvändning.
Nedskräpning skadar också den marina naturen. Projektet utreder mängden skräp i skärgården och ordnar städkampanjer för skräp som förekommer i naturskyddsområden tillsammans med medborgarorganisationerna.
– Att öka skyddet av havet går bara om alla som verkar på havet – både de som söker rekreation där och näringsidkarna – tillsammans förbinder sig att stoppa naturförlusten. Därför bedriver man inom projektet ett omfattande samarbete med olika aktörer och informerar på ett jämlikt sätt om nyttan med skyddet av den marina naturen och de utmaningar det för med sig, konstaterar Penina Blankett, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.
I projektet utvecklas också i samarbete med markägarna lösningar för att skydda privatägda havsområden. Arbetet grundar sig på Gullkronas pilotprojekt för skyddsområden och erfarenheterna av det.
Mer information:
Projektet BIODIVERSEA som helhet, nätverket av skyddsområden, utveckling av naturturismen samt restaureringsåtgärder: Naturskyddschef Anu Riihimäki, Forststyrelsen, anu.riihimaki@metsa.fi, tfn +358 40 842 1916
Marina aktörers roller, lagstiftning och biodiversitetsstrategin: Konsultativ tjänsteman Penina Blankett, miljöministeriet, penina.blankett@gov.fi, tfn 0295 250058
Ålands nätverk av skyddsområden: Naturvårdsintendent Maija Häggblom, Ålands landskapsregering, maija.haggblom@regeringen.ax, tfn 018 25458
Belastning som orsakas av mänsklig verksamhet, nätverket av skyddsområden samt uppföljningar: Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral, markku.viitasalo@syke.fi, tfn 0295 251742
Fiskeriekonomiska iståndsättningar, havsharr samt uppföljning av skärgårdsfåglar: Forskare Sanna Kuningas, Naturresursinstitutet, sanna.kuningas@luke.fi, tfn: 0295 326 026
Kartläggning av öppet hav och utveckling av skyddsområden på Åland samt restaurering av nyckelarter: Universitetsforskare Sonja Salovius-Laurén, Åbo Akademi, sonja.salovius@abo.fi, tfn: 046 921 6458
Kartläggning av öppet hav och identifiering av potentiella skyddsområden på Åland Specialsakkunnig: Olli Loisa, Åbo yrkeshögskola olli.loisa@turkuamk.fi, tfn: 050 598 5743
Geologiska kartläggningar av havsområden: Specialsakkunnig Jyrki Hämäläinen, Geologiska forskningscentralen GTK, jyrki.hamalainen@gtk.fi, tfn: 029 503 2262
Privata skyddsområden: Projektchef Anna Klemelä, Baltic Sea Action Group, anna.klemela@bsag.fi, tfn: 044 376 7511