I Finland har man under den gångna sommaren observerat två lyckade fortplantningar av fjällräven, där sammanlagt åtminstone 16 valpar föddes. Vid boinspektionerna konstaterades dessutom ytterligare tre andra lyor som var bebodda av fjällräv, men inga valpar observerades. Fjällräven är en akut hotad art i Finland och ett fortsatt skyddsarbete är ett livsvillkor för stammens återhämtning.
Vid boinspektionerna observerade Forststyrelsens inspektörer att fjällräven i sommar har lyckats fortplanta sig på två olika ställen, i fjällområdena i Utsjoki och Enontekis. Sammanlagt 16 valpar har också dokumenterats av viltkameror i närheten av utfodringsstationer avsedda för fjällrävar.
– Med tanke på fjällrävsstammens utveckling är det lovande att fjällrävar förutom vid lyorna med valpar även har observerats vid andra lyor, säger överinspektör Tuomo Ollila vid Forststyrelsens Naturtjänster. Forststyrelsen ansvarar för skyddet av fjällräven i Finland.
I Enontekis lyckades fjällrävens fortplantning i samma lya som ifjol, då den akut hotade fjällräven förökade sig för första gången på över 25 år i Finland.
– Glädjande och förvånansvärt snabbt går vi i en bättre riktning. I år hade många regioner i Övre Lappland ett bra sorkår, så det fanns gott om naturlig föda för fjällräven, säger WWF:s programdirektör Petteri Tolvanen. År 2020 tillsatte WWF Finland på nytt en fjällrävsarbetsgrupp som stöd för uppföljnings- och skyddsarbetet.
Fjällräven klarar sig för närvarande inte i Finland utan tilläggsutfodring, rävjakt och hjälp från de övriga nordiska länderna
Fjällrävens näringssituation är inte stabil i fjällområdena, utan förekomsten av dess huvudsakliga bytesdjur, sorkar och lämlar, varierar också kraftigt i naturen. Som en viktig skyddsåtgärd för fjällräven upprätthåller Forststyrelsen och WWF utfodringsstationer i fjällrävens viktigaste förekomstområden. Med hjälp av dessa stöder man framför allt valparnas överlevnad under den första vintern och hjälper vuxna fjällrävar att hålla sig kvar på de bästa reviren även under svaga sorkår. Ett annat viktigt sätt att skydda fjällräven är att jaga (röd)räv i fjällområdena.
– Tryggandet av skyddsåtgärdernas kontinuitet och samarbetet med grannländerna är ett villkor för att fjällrävsstammen ska återhämta sig i Finland, säger Ollila.
Skyddsarbetet för fjällräven utförs i nära samarbete med Sverige och Norge. Under de senaste tio åren har skyddsarbetet effektiviserats särskilt med hjälp av EU:s Interreg Nord-finansiering.
Utöver det skyddsarbete som utförs i Finland har det norska skyddsprojektet för fjällräven släppt ut naturfjällrävsvalpar som fötts i fångenskap i naturen. Under de senaste två åren har fjällrävar även släppts ut nära den finska gränsen. En del av dessa frisläppta fjällrävar bor nu i lyorna på den finska sidan.
Klimatförändringen och människornas matrester utgör också ett hot mot fjällräven
På lång sikt hotas fjällräven av den globala uppvärmningen och dess följder.
– Även människans närvaro i fjällödemarkerna har ökat och det utgör ett hot mot fjällrävens framtid. Människan lämnar till exempel allt mer matrester och fisk kvar i terrängen, vilket hjälper fjällrävens värsta fiende rödräven att överleva i de traditionella fjällrävsområdena, säger Tolvanen.
Den nordiska fjällrävsstammen var som minst i början av 2000-talet, då uppskattningen av stammens storlek endast var 40–60 vuxna individer. För närvarande uppskattas den gemensamma fjällrävsstammen i Norge, Sverige och Finland uppgå till cirka 550 vuxna fjällrävar. I Finland rör sig årligen uppskattningsvis 10–20 fjällrävar, men antalet observationer har ökat under de senaste åren.
Mer information:
Forststyrelsen: överinspektör Tuomo Ollila, tuomo.ollila@metsa.fi, tfn 0400 241448
WWF: programdirektör Petteri Tolvanen, petteri.tolvanen@wwf.fi, tfn 0400 168939