Fornlämningsområdet har skadats genom att besökare grävt upp maskar ur jorden. Grävning i marken skadar de historiska lagren som innehåller ovärderlig information om borgens olika skeden och livet på medeltiden i Finland.
Under de senaste åren har ruinerna av Kustö borg utsatts för skadegörelse vid flera tillfällen: till exempel har tegelstenar tagits bort ur slottets historiskt mycket värdefulla mur och kastats i marken. Förra året upptäcktes dock en helt ny form av åverkan vid borgen, då folk grävt upp maskar på slottets fornlämningsområde. Att gräva i marken skadar de historiska lagren som till exempel kan innehålla antika föremål, borgkonstruktioner eller en fröbank.
Borgruinerna har ett stort bevarandevärde eftersom de innehåller ovärderlig information om borgens och de samtidas livsskeden. Därför bör alla som besöker borgruinerna iaktta särskild försiktighet. Borgens murar tål inte klättring, så det är förbjudet att klättra på muren både av säkerhetsskäl och för att skydda borgen.
Borgområdets jordlager är också skyddade och därför är det strängt förbjudet att gräva i marken på borgområdet. Att göra upp eld är tillåtet endast på en markerad eldplats bredvid borgen.
Kustö medeltida biskopsborg byggdes som en tillflyktsort för den katolska kyrkans biskopar i Finland och som rikets försvarsfästning i Pikisviken i början av 1300-talet. I början av 1500-talet var borgen en av de största biskopsborgarna i det svenska riket. Kustö borg var full av dåtida vardagslyx och moderna lösningar från hela världen – Finlands förmodligen första inomhustoalett och kakelugn har hittats där.
Borgen revs på order av kung Gustav Vasa 1528. Ruinerna började grävas ut på 1870-talet, och sedan dess har ruinerna undersökts, restaurerats och stöttats upp.
I sommar kommer Kustös besökare att kunna göra ännu intressantare besök vid ruinerna av biskopsborgen eftersom restaureringen av muren i ett utrymme som kallas M-rummet har slutförts. M-rummet är ett av de få rum som man vet vad det använts till baserat på konstruktioner och utgrävningsfynd: i rummet bakades bröden som behövdes i biskopsborgen och det har fungerat som kök för de samtida.
Reparationsplanen för fuktisoleringskonstruktionerna har färdigställts
Forststyrelsen har också beställt en reparationsplan för Kustö borgs fuktisoleringskonstruktioner. Syftet med reparationsplanen är att skydda den historiska muren från fukt- och tjälskador. I samband med planeringen har man kartlagt borgens tidigare fuktisoleringsmaterial och försökt hitta en konstruktion som kommer att fungera för borgen i framtiden. Fuktisoleringen är särskilt viktig för att muren ska bevaras, eftersom den hindrar fukt från att tränga in i konstruktionerna.
Reparationsplanen har gjorts upp i samarbete med sex andra betydelsefulla slotts- och fästningsruiner: förutom Kustö har man gjort upp planer för Raseborgs och Kajanas slottsruiner samt Skanslandets, Gustavsvärns, Svartholmens och Kärnäkoskis fästningar. Vid de två sistnämnda kommer det enligt planen att göras omfattande reparationer.
Godsaker från sommarkiosken, konst i herrgården
Borgens besökare betjänas av en sommarkiosk som upprätthålls av S:t Karins stads ungdomsverksamhet och som är öppen fram till början av augusti. I kiosken kan man köpa mellanmål och drycker. Kiosken är öppen från och med den 7 juli från onsdag till fredag kl. 14–20 och på helger kl. 14–18.
Förutom borgruinerna kan du beundra naturen i området: En markerad naturstig på Kappelimäki naturskyddsområde (3,2 km) går alldeles invid slottsruinen. Naturstigen börjar vid Kustö gårds parkering.
Kustö gårds Taidekartano ligger 300 meter från Kustö borgs parkeringsplats. Konstverken på utställningen som öppnar i juli handlar om trä ur olika perspektiv. Konstnärerna är Aino Ulmanen, Annika Kivi, Arja Maarit Puhakka, Caroline Ward-Raatikainen, Kai Ruohonen, Karl Ketamo, Mari Kopra, Paula Puoskari, Paula Suominen, Paula Vierikko, Pirkko Siivonen-Takku, Reijo Haukia, Saara Salmi och Samu Raatikainen. Utställningen är öppen för allmänheten under tiden 10.7–29.8.2021
Mer information:
Hilja Palviainen, upphandlingsexpert inom kulturarv, Forststyrelsens Naturtjänster, tfn 040 754 5131, hilja.palviainen@metsa.fi