Inom projektet Flygekorre-LIFE har man letat efter nya metoder för att samordna skyddet av flygekorren och användningen av skogen. Forststyrelsen har tillsammans med sina partner gjort upp planer för avverkning eller inrättande av skyddsområde för 37 skogsobjekt. Målet är att skydda flygekorren bättre än tidigare i skogar i ekonomibruk och underlätta planeringen av skogsanvändningen på platser där flygekorren lever.
Den hotade flygekorren har minskat i antal särskilt i skogar i ekonomibruk, så det är av största vikt att arten beaktas i dessa områden. Forststyrelsens projekt Flygekorre-LIFE har som mål att förbättra skyddet av flygekorren i samarbete med myndigheter, MTK och yrkespersoner inom skogsbranschen och naturskyddet.
– Markanvändning i områden där flygekorren förekommer orsakar tvister och väcker starka känslor, eftersom människors olika värderingar och åsikter kolliderar. Dessutom kan det handla om näringar och ganska stora penningsummor, eftersom de äldre skogar som flygekorren föredrar vanligtvis är relativt värdefulla, berättar Eija Hurme, projektchef vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Styrka i kollektiv intelligens
Inom projektet har man utarbetat 37 åtgärdsplaner för skogar som ägs av privatpersoner och sammanslutningar, men också för statens mångbruksskogar som finns på olika håll i Finland. Vid en del av objekten beslöt man sig till exempel för gallring och luckhuggning och lät bli att röra de ställen som är viktigast för flygekorren, medan andra beslutade att skydda området.
Målet med projektet Flygekorre-LIFE har varit att utarbeta så bra åtgärdsplaner som möjligt, som i första hand skyddar flygekorren, men också uppfyller åtminstone en del av markägarens övriga målsättningar.
I den gemensamma planeringen deltog experter från Finlands skogscentral, Finlands naturskyddsförbund, Forststyrelsens Skogsbruk Ab och Naturtjänster, MTK och de regionala NTM-centralerna.
God praxis används i fortsättningen
Erfarenheterna från exemplen utnyttjas i utbildningar för yrkespersoner inom skogsbranschen och markägare och det ordnas även utbildningar i terrängen. En del av de planer som uppkommit genom samplaneringen finns med som exempel i ett nyligen färdigställt utbildningspaket som åskådliggör hur flygekorren beaktas på ett bra sätt i användningen av skogarna:
Liito-orava talousmetsässä (pdf, metsakeskus.fi)
Erfarenheterna från projektet visar att samplaneringen tar tid, så metoden lämpar sig inte för kontinuerlig användning i planeringen av skogsanvändning på platser där flygekorren förekommer. Avsikten är att erfarenheterna ska utnyttjas för att öka kunskapen hos yrkespersoner som arbetar med flygekorren.
Det har ofta visat sig vara utmanande att beakta flygekorren i skogsbruket: varje skogsobjekt där arten har observerats ska planeras från fall till fall och omsorgsfullt så att artens strikt skyddade föröknings- och rastplatser inte försämras eller förstörs. I Finland har arten klassificerats som sårbar på grund av beståndets tillbakagång. Den största orsaken till denna oroväckande trend är att de lämpliga livsmiljöerna blir färre och splittras.
Vid exempelobjekten följer man årligen upp förekomsten av flygekorre under projektets gång fram till 2025. Tills vidare har man som väntat observerat variationer i förekomsten under olika år. Flygekorrar lever vanligtvis bara ett eller två år, så livsmiljöerna töms ofta tillfälligt. Om ett område förblir lämpligt för flygekorren, vilket är syftet med exempelobjekten, kan en ny flygekorre bosätta sig i området senare.
Mer information:
Eija Hurme, projektchef för projektet Flygekorre-LIFE, Forststyrelsens Naturtjänster: eija.hurme@metsa.fi, tfn 0206 39 6270
Läs mer om samplaneringsprocessen i sammanställningen på Flygekorre-LIFE-projektets webbplats: Tillämpning av samplanering vid ekonomiskogsobjekt inom projektet Flygekorre-LIFE (på finska)
Bekanta dig med den nya handboken som Finlands skogscentral utarbetat inom projektet Flygekorre-LIFE: Den nya handboken ger råd om hur man skyddar flygekorren i ekonomiskogarna (på finska)