Forststyrelsen restaurerar sjöfästningen Svartholm i Lovisa under våren och sommaren. Fästningen iståndsätts med tilläggsfinansiering från riksdagen och röjningarna görs som en del av programmet Helmi.
Restaureringsarbetet inleddes i Svartholm i april med arkeologiska utgrävningar och röjning av konstruktioner. Arkeologerna öppnar först jordlagren ovanför murarna. Målet är att dokumentera strandmurarnas konstruktioner före reparationen. Reparationsarbetet på själva fästningen inleds i början av maj.
– I sommar repareras strandmuren vid öns södra strand samt de sydliga bastionerna och kommendanthuset. Med hjälp av reparationerna strävar man efter att minska fuktbelastningen på konstruktionerna, berättar Hilja Palviainen, upphandlingsexpert på kulturarvet på Forststyrelsen. Numera förvaltas fästningen av Forststyrelsens Naturtjänster. Lovisa stad ansvarar för skötseln.
Sjöfästningen har restaurerats sedan 1930-talet
Den svenska gränsen flyttades i freden i Åbo 1743 allt längre västerut, ända till Kymmene älv, varvid Sverige var tvunget att ersätta de befästningar som fanns bakom gränsen. Befästningsarbetet inleddes snabbt och antalet arbetstagare som deltog i befästningsarbetet uppmättes i tusen. Fästningen deltog i Gustav III:s krig (1788–1790), Finska kriget 1808–1809 och Krimkriget (1853–1856).
Under Krimkriget var fästningarna i Finland i dåligt skick och i takt med att krigshotet ökade började man snabbt utrusta dem. Svartholm fungerade som fängelse under kriget, men man utarbetade nya byggnadsplaner för fästningen med hjälp av vilka den skulle ha återinförts för militärt bruk. Fästningen hade dock redan så många brister i utrustningen och underhållsarrangemangen att man slutligen beslöt att tömma den helt. Den 4 juli 1855 anlände en liten engelsk eskader utanför Lovisa och förankrade sig vid Svartholm. Följande dag flyttades tusentals kilo krut från fartygen till Svartholm och på eftermiddagen sprängdes fästningen till ruiner.
– Lovisa stad brann upp samma år som fästningen sprängdes, så det hela byggnadsmaterialet som bevarats från sprängningen användes på nytt. En del av den bastionfästningen har alltså fortsatt sitt liv i Lovisa stads byggnader. Ön togs i bruk för bete tills man på 1930-talet började gräva fram dess konstruktioner under jordmassorna samt målmedvetet inledde restaureringsarbeten, berättar Palviainen.
Befästningsområdet är normalt alltid öppet. På grund av restaureringsarbetet inhägnas byggplatsområdet och tillträde till det förhindras under arbetets gång. Reguljärtrafiken till ön inleds den 5 juni 2021. Du kan bekanta dig med servicen på ön på webbplatsen VisitLoviisa (visitloviisa.fi/sv).
Entreprenören för restaureringen av fästningen är Mikkelin Kivityö MKT Oy. Mikroliitti Oy ansvarar för de arkeologiska undersökningarna.
Mer information:
Upphandlingsexpert Hilja Palviainen, Forststyrelsens Natutjänster, tfn 040 754 5131
Specialplanerare Tanja Tenhunen, Forststyrelsens Naturtjänster, tfn 0206 39 508