Forststyrelsens betydelse som förvaltare av statens mark- och vattenområden blir allt viktigare för att skydda naturens mångfald. Det visar både den hotbedömning av arterna som publicerades fredagen den 8 mars och den hotbedömning av naturtyper som publicerades i slutet av fjolåret. Forststyrelsen har för avsikt att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid frågan bland annat genom att rikta skyddsåtgärderna bättre, främja en ny typ av samarbete mellan olika aktörer och utveckla nya tillvägagångssätt och metoder för att förbättra tillståndet för arterna och deras habitat.
Forststyrelsen vill fortsätta att förbättra arternas och naturtypernas tillstånd i både skyddsområden och områden med ekonomisk verksamhet.
”Bedömningen av de hotade arternas tillstånd gör oss mycket bekymrade. Vi tar budskapet på allvar”, säger Forststyrelsens generaldirektör Pentti Hyttinen. ”Vi har utmärkt tillfälle och skyldighet att ingripa eftersom vår uppgift är att förvalta statens mark- och vattenområden samt samordnar olika funktioner. Det är också viktigt att vi i ännu högre grad än tidigare använder sakkunskapen vid Forststyrelsen till att förbättra de hotade arternas och naturtypernas tillstånd. Vi utvecklar också nya tillvägagångssätt och metoder tillsammans med våra samarbetspartner.”
Skogsarternas livsbetingelser förbättras i mångbruksskogarna
Enligt bedömningen har förändringarna i skogsmiljön till stor del bidragit till att arter blir utsatta. I statens mångbruksskogar satsas årligen mer än 40 miljoner euro på biodiversiteten. I praktiken innebär det att man har upphört med skogsbruket i de områden som är mest värdefulla med tanke på arterna. Forststyrelsen effektiverar också arbetet för att trygga biodiversiteten med sina nya miljöanvisningar.
”Alla döda träd som tidigare drevs som energived – cirka 50 000 m3 om året – lämnas kvar vid avverkning för att öka antalet murkna träd”, berättar Forststyrelsen Skogsbruk Ab:s verkställande direktör Jussi Kumpula.
Som ett resultat av Forststyrelsens regionalekologiska planering har man upphört med skogsbruket i de ur ett ekologiskt perspektiv viktigaste områdena. Samtidigt tryggas dessa områdens konnektiviteten och arternas möjligheter att sprida sig. Det regionalekologiska nätverket uppdateras för närvarande. I år gör Forststyrelsen dessutom en ekologisk bedömning av behovet av aktiv naturvård i skogsbruksområdena.
Utifrån den fattas beslut om fortsatta åtgärder, som kan inbegripa till exempel att röja vandringshinder för fisk, restaurera myrar eller sköta solexponerade miljöer.
Omfattande samarbete krävs för att trygga hotade de arterna och habitaten
”Vi letar också efter nya sätt att stimulera bestånden av de arter som är beroende av mångformiga skogar. I LIFE-projektet för flygekorren (Liito-orava-LIFE) försöker vi bland annat tillsammans med ett omfattande partnernätverk utveckla skogsbehandlingen i syfte att förbättra flygekorrens habitat i både statens mångbruksskogar och privata skogar. Ett annat LIFE-projekt strävar efter att förbättra habitaten för skalbaggar som är beroende av murkna träd. Samtidigt hjälper vi också många andra arter som är hotade eller har minskat”, säger naturtjänstdirektören Timo Tanninen.
Den näst vanligaste orsaken till att arter blir utsatta är enligt bedömningen att deras öppna habitat växer igen. Exempelvis lever de flesta av de hotade arterna inte bara i skogar utan också i kulturmiljöer. Då är samarbetet med lantbruksproducenter viktigt, så att hotade kulturmiljöer kan skötas med hjälp av betesdjur såsom nötboskap och får. Kulturmiljöernas areal måste också utökas genom att röja värdefulla objekt som håller på att växa igen.
Fungerande metoder finns och utvecklas – resurser måste tryggas
Bedömningen lyfte också fram våtmarkernas fågelfauna. I projektet Hydrologia-LIFE, som koordineras av Forststyrelsen, samarbetar ett stort nätverk av naturorganisationer och representanter för jägarna och skogsbruket för att förbättra våtmarkernas status genom att utveckla nya tillvägagångssätt.
”Enligt bedömningen av hotade arter har många våtmarksfåglars bestånd minskat kraftigt. Behovet av aktiv och kontinuerlig restaurering är stort. I början av 2000-talet restaurerades Siikalahti fågelvåtmark i Södra Karelen och fågelbestånden där började öka. När resurser inte finns för fortsatt restaureringsarbete har många arters stammar minskat. God praxis som utvecklats inom ramen för olika projekt måste fortsätta”, säger Tuula Kurikka, Forststyrelsens chef för naturskydd.
Information som samlats in bör utnyttjas bättre
Hotbedömningarna av både naturtyper och arter grundar sig på information om arter och naturtyper som samlats in, och Forststyrelsen spelar en viktig roll i det arbetet. Informationen är nödvändig för ovan nämnda bedömningar men hjälper också Forststyrelsen att rikta användningen av mark- och vattenområdena så att tryggandet av biodiversiteten och användningen av mark- och vattenområdena kan samordnas på bästa sätt.
Ett viktigt utvecklingsobjekt är att få ut maximal nytta av uppgifterna från inventeringen av den marina undervattensmiljön (VELMU) för såväl skyddsåtgärder som ansvarsfull utveckling av blå bioekonomi och havsvindkraft.
Tilläggsuppgifter:
Chef för hållbar utveckling Antti Otsamo, Forststyrelsen Skogsbruk Ab, tel. 040 719 7734
Chef för naturskydd Tuula Kurikka, Naturtjänster, tel. 0400 255 212
Limingoviken internationellt betydande fågelvåtmark. Bild: Ulla Matturi / Forststyrelsen, Hydrologia-LIFE