Målet med restaureringen är att få kransalgsbestånden att återhämta sig i områden varifrån de har försvunnit. Ängar som bildas av kransalger erbjuder skydd och viktiga uppväxtområden för flera fiskarter och gör vattnen klara genom att filtrera partiklar och binda bottensediment.
Forststyrelsens havsteam pilottestade återinplantering av kransalger i södra Kvarken i början av juni. I gloet Roliggropen utanför Korsnäs återinplanterades rödsträfse (Chara tomentosa) i ett område på cirka 1,5 kvadratmeter. Planteringen genomfördes med finansiering från livsmiljöprogrammet Helmi.
Glon är vikar som avsnörts från havet men ännu har viss kontakt med havet genom en bäck eller vid högvatten. I flador och glon är vattenutbytet långsamt och temperaturen därför högre än i omgivande havsområde. De är därför bra lekområden för fiskar och tillväxtområden för fiskyngel.
Syftet med återinplanteringen är att återställa ett kransalgsbestånd i gloet. Kransalgsängar är typiska för Kvarkens grunda undervattensnatur. De utgör en viktig livsmiljö för många arter och har en positiv inverkan på vattenkvaliteten i grunda vikar. Den rikliga vegetationen binder sedimentet på mjuka bottnar i grunda vikar – utan kransalgsängar är vattnet ofta grumligt.
– De vidsträckta kransalgsängarna bildar en vacker undervattensskog: vattnet är klart och det finns ofta mycket liv bland växterna, såsom fiskstim, beskriver Anette Bäck, projektchef för Forststyrelsens havsteam.
Kransalgsängarna har inte restaurerats tidigare i Finland, så återinplanteringarna i Kvarken fungerar som pilotprojekt. Tidigare har försök gjorts i Sverige: där har man försökt sprida kransalgsängarna inom samma vik med hjälp av plantering.
– Vi tog idéer från Sverige, men vidareutvecklade metoderna för att de ska lämpa sig för just detta ändamål. I detta glo fanns det inte längre kransalger, så vi hämtade dem från en annan vik och försökte få tillbaka ett kransalgsbestånd till ett glo varifrån de helt försvunnit, berättar Bäck.
Eutrofiering och muddring hotar kransalgerna
Kransalger hör till grönalgerna och påträffas i alla Finlands havsområden. Många av arterna förekommer ganska obemärkt i skyddade havsvikar och grunda landhöjningslaguner, såsom i glon. Kransalgerna är vanligtvis 5-30 centimeter höga. I skyddade vikar blir kransalgerna högre än på öppnare havsområden där de påverkas av vågorna.
Familjen kransalger består av fyra släkten: kransalger (Chara), slinke (Nitella), stjärnslinke (Nitellopsis) och rufse (Tolypella). Kransalgersläktet omfattar flest arter, sammanlagt 12 arter.
Kransalgerna har på många ställen minskat på grund av eutrofiering och grumligt vatten. Kransalger hotas också av strandbyggande, dikningar och muddringar, som har lett till att ängarna har försvunnit särskilt från vikar och flador.
Målet är ett livskraftigt växt- och fiskbestånd
NTM-centralen i Södra Österbotten har tidigare uppgjort en restaureringsplan för bäckfåran mellan Roliggropen och havet, med målsättning att förbättra fiskarnas möjligheter att vandra upp till gloet för att leka. Restaureringen genomfördes i våras av Ostrobothnia Australis r.f. och kompletteras ännu i slutet av sommaren.
– Syftet med återinplantering av kransalger är att förbättra lekområdet ytterligare. Samtidigt får vi värdefull erfarenhet och information om hur och ifall det är möjligt att restaurera arten. Om metoden fungerar kan vi använda den i andra motsvarande områden, berättar Bäck.
Tillståndet för den restaurering som nu gjorts följs upp en gång i månaden under sommaren och hösten. Om de planterade kransalgerna börjar växa fortsätter uppföljningen även nästa år, då det är möjligt att se om kransalgerna inte bara överlever utan också börjar sprida sig. Finlands Naturresursinstitut LUKE följer utvecklingen av fiskmängden i objektet. Förhoppningen är att antalet fiskyngel i glon ökar i och med restaureringarna.
Mer information
Projektchef Anette Bäck, Forststyrelsens Naturtjänster: anette.back@metsa.fi, tfn +358 40 749 7621
