Förutredningarna av Forststyrelsens nya havsvindkraftsparkprojekt framskrider som planerat mot höstens anbudsförfarande. Under sommaren har man bland annat utrett byggbarheten på havsbottnen i Bottenviken.
Forststyrelsen konkurrensutsatte i våras lodningsarbetet för att utreda byggbarheten på havsbottnen. Anbudstävlingen vanns av Geologiska forskningscentralen (GTK). GTK:s forskningsfartyg Geomari inledde datainsamlingen i juni och lodningarna har framskridit enligt tidtabellen.
I år och nästa år lanserar Forststyrelsen sammanlagt fyra nya projekt för havsbaserade vindparker och inleder ett anbudsförfarande för nästa projekt under hösten.
– I konkurrensutsättningsskedet måste vi med tillräcklig noggrannhet kunna redogöra för de tekniska och miljörelaterade kraven på byggandet. Vid sidan av vindmätningarna är havsbottnens byggbarhet en av de kritiska faktorerna vid projektering av havsbaserad vindkraft, konstaterar Forststyrelsens generaldirektör Juha S. Niemelä.
– GTK är med om att främja den gröna omställningen och utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Finland. Det är viktigt att veta vad som finns på havsbottnen och på vilket djup för att undvika platser som är viktiga för den marina naturen och för att fastställa var vindkraftverk kan uppföras, konstaterar GTK:s generaldirektör Kimmo Tiilikainen.
En enorm mängd data om havsbottnen
Vid lodning används många slags instrument som producerar en enorm mängd data. Ett sidosökande ekolod mäter djupet och avbildar bottnens utseende och fasthet. Ett sedimentekolod visar de olika sedimentens tjocklek och typ. Med seismiska metoder samlas uppgifter om på vilket djup berg och moränytor ligger under andra sediment. Ljudhastigheten mäts i stor utsträckning, eftersom man med hjälp av det korrigerar inexaktheter i uppmätta uppgifter som kan bero på förändringar i vattentemperaturen och salthalten, preciserar geolog Nikolas Sanila från GTK.
– GTK:s huvudprodukt kommer att vara en geologisk tolkning baserad på insamlade lodningar som rapporteras till kunden, betonar Sanila.
En maringeolog ser havsbottnen med andra ögon än man kan ana från ytan.
– Mångsidigheten i havsbottnen fascinerar ständigt. Under havsytan finns det grund, djup, stora lerbassänger och spår av människans påverkan, förklarar Nikolas Sanila.
– Utanför Brahestad finns bland annat en stor åsformation som börjar i Kalajoki och går genom lodningsområdet i nordlig-sydlig riktning. I havsbottnen finns branta sluttningar, vidsträckta sandstränder och grundare områden. Det finns också stora formationer som liknar flodfåror och där kan man avläsa nedisningshistoria. Höjdvariationerna kan ibland vara av samma storleksklass som Koli, men de syns inte ovanför ytan, berättar Nikolas Sanila om havsbottnen i det undersökta området.
Länk till YouTube-video om VDs besök till lodningarna.
På Geomari bor och arbetar under seglingssäsongen en mångsidigt utbildad och erfaren besättning på fyra personer. Besättningen ansvarar självständigt för att producera och behandla forskningsdata och för driften av fartyget. Under vintersäsongen arbetar personerna också med fartygsunderhåll och behandling av forskningsdata. Från vänster i bild Juha S. Niemelä, Kimmo Tiilikainen, Nikolas Sanila, Erkki Lintunen, Eija Eräkare och Pekka Marttila.
Mer information om Geomari på GTK’s nätsidan.