Publicerad 31.1.2019

Nationalparkernas inverkan på ekonomin och hälsan ökade även 2018 – den positiva utvecklingen hotas om inte finansieringen ökar

Nationalparkernas inverkan på ekonomin och hälsan ökade även 2018 – den positiva utvecklingen hotas om inte finansieringen ökar

Under 2018 gjordes cirka 3,2 miljoner besök i Finlands nationalparker, vilket innebär en ökning med två procent jämfört med föregående år. Effekterna av de pengar nationalparksbesökarna spenderade i närområdet ökade likaså med två procent och överstiger nu 211 miljoner euro. Tillväxtprocenten har varierat olika år men den stigande trenden är konstant. Samtidigt hotar budgetfinansieringen av nationalparkerna att minska. Såväl hållbar turism som den ekonomiska och hälsomässiga nyttan kan vara hotad.

Antalet besökare på samtliga objekt som sköts av Forststyrelsens Naturtjänster var cirka 6,9 miljoner 2018. Besökarantalet i statens strövområden ökade med så mycket som 11 procent. Samtliga tillväxtsiffror är ett tecken på naturturismens och friluftslivets ökade popularitet samt på en mångsidigare användning av naturen.

Även den hälsonytta som besökarna upplever har fortsatt att öka: över 88 procent av besökarna upplever att utflykten i naturen har haft ganska eller mycket stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Besökarna uppskattade att hälsonyttan av ett besök var värd i medeltal 110 euro.

De positiva effekterna minskar om finansieringen inte räcker till för att sköta områdena på ett bra sätt

Forststyrelsens Naturtjänsters finansiering från statsbudgeten minskar enligt ramarna för statsfinanserna samtidigt som besökarantalet växer, antalet skyddsområden ökar och deras betydelse för välbefinnandet och näringslivet stärks. Det blir alltså hela tiden mindre pengar per kund.

– Detta är särskilt tråkigt därför att de som besöker nationalparkerna och andra naturobjekt har fått större och differentierade behov och antalet internationella besökare växer, säger naturtjänstdirektör Timo Tanninen vid Forststyrelsen.

Forststyrelsen har redan moderniserat sin service så att den ska motsvara dagens behov och upphört med att sköta servicekonstruktioner som utnyttjas litet och som nått slutet av sin livscykel. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra verksamhetens kostnadseffektivitet, och man satsar aktivt på att skaffa utomstående finansiering. Forststyrelsens Naturtjänsters verksamhet bygger dock på statens budgetfinansiering och om den minskar leder det oundvikligen till att skötseln av nätverket av naturskyddsområden försämras. Då uteblir också en stor del av den samhälleliga nyttan för skyddet av natur- och kulturarvet, människornas hälsa och välbefinnande, naturturismen samt den regionala ekonomin och sysselsättningen.

– Att hängbron i Repovesi gick sönder i somras berodde i och för sig inte på resursbrist, men är ett dramatiskt och beskrivande exempel på följderna om friluftskonstruktionerna får förfalla. När en viktig servicekonstruktion gick sönder dalade både besökarantalet och företagens turistinkomster. Även utan olycksrisk leder servicekonstruktioners förfall till motsvarade negativ utveckling, konstaterar Tanninen.

Hållbar turism måste säkerställas

Hållbar turism är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla turismen till Finland och i hemlandet.

– Hållbar turism består av många olika delfaktorer. För turism som stödjer sig på naturen är det väsentligt att bevara objektens naturvärden. Om man inte kan satsa på nationalparkernas och andra populära naturobjekts servicekonstruktioner, äventyras den styrda användningen av dem, vilket i sin tur äventyrar naturvärdena, fortsätter Tanninen.

Mer information:
Allmänt: Naturtjänstdirektör Timo Tanninen, tfn 040 661 0033, timo.tanninen(at)metsa.fi
Metod: Specialplanerare Liisa Kajala, tfn 0400 233 571, liisa.kajala(at)metsa.fi

Tillbaka till alla meddelanden