Forststyrelsens Herdeveckor fick rekordmånga ansökningar i år, sammanlagt 17 859 stycken. Skötsel av vårdbiotoper och naturskydd var av särskilt intresse i synnerhet i Lappland, men det kom in många ansökningar till alla objekt runt om i Finland.
Herdeveckornas popularitet slog rekord och gjorde en dramatisk förbättring jämfört med förra året: Forststyrelsen fick sammanlagt 17 859 ansökningar (14 397 år 2021) och antalet sökande var sammanlagt 2645 (2153 år 2021). Antalet sökande slog föregående rekord från 2020. Då sökte sammanlagt 2520 personer till Herdeveckorna.
– Det är fint att se att människor är så intresserade av naturvård och naturskydd. Herdeveckorna är en minnesvärd semesterupplevelse i hemlandet som samtidigt hjälper naturen, sammanfattar Leena Hiltunen, koordinator för Herdeveckorna vid Forststyrelsen.
Sammanlagt lottades 171 Herdeveckor ut från maj till september. Det finns totalt 15 herdeställen på olika håll i Finland.
Objekt i Lappland intresserade mest
Flest ansökningar till Herdeveckorna kom till två objekt i Lappland: Rengården Kaapin Jounin i Lemmenjoki nationalpark (1450 st) och Samegården Välimaa i Utsjoki (1406 st).
Objekten är fascinerande kombinationer av sällsynt natur och gammal kultur. På båda gårdarna kan man endast övernatta under Herdeveckorna, så de är något alldeles särskilt.
Fåren förs till Kaapin Jouni med båt. Fårens uppgift är att låta torven mala och hålla den gamla livsmiljön öppen så att de olika ängsarterna hålls livskraftiga.
– På boplatsen varierar ängstyperna likt mosaik. På ängarna växer rikligt med arter, t.ex. de nära hotade arterna låsbräken och höstlåsbräken. Rikligt med åkerbär, grässtjärnblomma och gullris. Även grådraba, ormrot, smörboll, lappblågull och vårfingerört är betydande arter, berättar skyddsbiolog Mia Vuomajoki vid Forststyrelsen.
Ylleterapi är trevligt, naturvård viktigt
Herdeveckorna är skapade för naturen. Det viktigaste syftet med vallningen är att vårda värdefulla vårdbiotoper. Det mesta av arbetet utförs av får, kor och hästar som betar på platserna och håller landskapen öppna. Det hjälper många arter som behöver öppet utrymme för att överleva. Vårdbiotoperna är hotade livsmiljöer.
Herdarnas arbete är att sköta om betesdjuren. På så sätt deltar de i ett betydande naturskyddsarbete. Naturen tackar herdarna genom att erbjuda dem oförglömliga upplevelser, ro och vila.
Herdeveckorna har lottats ut och vinnarna har personligen informerats om att de blivit valda. Herdeveckorna är avgiftsbelagda och inkomsterna som fås från dem används för vården av respektive ställe och det omgivande naturskyddsområdet.
Herdeställen och ansökningar:
- Lemmenjoki nationalpark, rengården Kaapin Jounin 1450 st.
- Utsjoki, samegården Välimaa 1406 st.
- Koli nationalpark, Seppälä gård 1366 st.
- Punkaharju, Palovartijan talo 1374 st.
- Neitvuori, Hiidenmaa gård 1332 st.
- Koli nationalpark, Lakkala gård 1315 st.
- Kolovesi nationalpark huset Huhtiniemi 1240 st.
- Isojärvi nationalpark, Luutsaari hyresstuga 1228 st.
- Pyhä-Häkki nationalpark, Poika-Aho 1123 st.
- Syöte nationalpark, Rytivaara kronotorp 1100 st.
- Evois strövområde, Onnis stuga1064 st.
- Evois strövområde, Mustajärvi torp 1057 st.
- Ärjänsaari i Ule träsk, Saunala-stugan 1020 st.
- Bottenvikens nationalpark, Kokko-stugan 914 st.
- Bottenvikens nationalpark, Paimentupa 870 st.
Mer information
- Herdeveckorna (utinaturen.fi)
- Herdeveckorna nationellt: Leena Hiltunen, koordinator för Herdeveckorna, Forststyrelsen, Naturtjänster
+ 358 206 39 5270. leena.hiltunen(at)metsa.fi - Om rengården Kaapin Jounin och samegården Välimaa i Utsjoki: Mia Vuomajoki, skyddsbiolog, Forststyrelsen Naturtjänster, 020 639 7732, mia.vuomajoki(at)metsa.fi