De naturvärdesbedömningar som ingår i Forststyrelsens miljökonsekvensbedömning av Korsnäs havsvindkraftspark har inletts med fågelutredningar och inventering av strömmingens lek.
Inventeringen av strömmingens lek genomförs av Alleco Ab, som är underleverantör till Forststyrelsens viktigaste konsultpartner vad gäller konsekvensbedömningar, AFRY Finland AB. Alleco Ab är en pionjär inom forskningsdykning i Finland och har gjort motsvarande lekinventeringar redan i årtionden.
– Med hjälp av lekinventeringarna utreder vi potentiella lekområden för strömmingen i projektområdet och dess närmiljö. Vi gör en dykinventering på under 10 meters djup i havsområdet, där vi söker strömmingsrom, berättar ledande expert Karoliina Jaatinen från AFRY.
– Strömmingens romkorn fäster på hårda ytor eller på alger, där dykaren observerar deras täthet samt samlar in prover för ytterligare bestämningar. Efter fältundersökningen fastställer vi från proven rommens utvecklingsstadium och livsduglighet. Dykinventeringarna ger vid sidan om fiskerienkäterna viktig information om bl.a. havsområdets betydelse för fiskbeståndet, fortsätter Jaatinen.
– Lekområden kommer att inventeras också på hösten och dessutom samlar vi in mer information genom att intervjua områdets fiskare, tillägger Ville Koskimäki, Forststyrelsens projektutvecklingschef för vindkraft.
VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre, Vasa universitet) har samtidigt inlett fågelutredningar på området.
– I år kommer vi att göra inventeringar av häckfågelbeståndet samt räkna rastande fåglar, kartlägga födoområden och genomföra ruggningsundersökningar. – Fågelutredningarna kompletteras under hösten 2022. Då kommer vi att följa vår- och höstflyttningarna och komplettera räknandet av rastande fåglar, fortsätter Koskimäki.
– Vi har också gått igenom nytt material och preciserat placeringen av planområdet så att det ligger längre bort från Kvarkens världsarvsområde, naturskyddsområdena och fiskarnas lekområden än den ursprungliga avgränsningen, berättar Pertti Tapio, direktör för Forststyrelsens vindkraftsverksamhet. – Samtidigt kan en allt större del av vindkraftverken placeras längre ut tills havs, på djupare havsområden, fortsätter Tapio. Längre ut till havs belastar byggåtgärderna miljön mindre än när byggandet sker i grunda kustområden.
– Hur vindkraftverken exakt kommer att synas modelleras i takt med att projektet framskrider och för modelleringen kommer vi eventuellt att videofilma redan i juni, förtydligar Tapio.
– Vi förbereder också som bäst ett möte för allmänheten, som kommer att hållas efter semesterperioden. Förhoppningsvis är coronasituationen då också sådan att vi kan träffas och diskutera ansikte mot ansikte, säger Tapio.
Korsnäs havsvindkraftspark i korthet
Projektområdet för Korsnäs havsvindkraftspark, som planeras av Forststyrelsen, ligger i det allmänna vattenområde som Forststyrelsen förvaltar, cirka 15 kilometer från kusten. Man har planerat att bygga 70–100 turbiner.
Korsnäs havsvindkraftsparks nominella effekt beräknas vara cirka 1 300 megawatt. Detta innebär att kraftverken årligen producerar cirka 5 000 gigawattimmar elenergi. Detta täcker till exempel den årliga förbrukningen av bruksel för 700 000 egnahemshus eller för att täcka det årliga totala elbehovet för 250 000 eluppvärmda hus. (Vid beräkningen av förbrukningen av bruksel har man utgått från ett egnahemshus på 120 m2 med fyra invånare, som har en genomsnittlig årlig elförbrukning på 7 300 kWh. Den årliga elförbrukningen för ett eluppvärmt egnahemshus på 120 m2 med fyra invånare har uppskattats till 20 000 kWh)
Mer information:
Pertti Tapio, projektledare för vindkraftsverksamheten, Forststyrelsen Fastighetsutveckling, 020 639 5302, pertti.tapio@metsa.fi
Ville Koskimäki, projektutvecklingschef för vindkraft, Forststyrelsen Fastighetsutveckling, 020 639 4021, ville.koskimaki@metsa.fi