Forststyrelsen publicerade idag en populationsbedömning av saimenvikaren för 2024. Enligt bedömningen finns det nu knappt 500 individer av saimenvikaren. Tack vare bevarandeåtgärder fortsätter populationen att öka, om än långsamt. Tillväxten sker i områden söder om Nyslott, medan antalet individer i norr är oförändrat. Varmare vintrar försämrar vikarnas fortplantningsresultat och ökar dödligheten bland kutarna, vilket är oroväckande.
Forststyrelsen uppskattar att populationen 2024 är omkring 495 individer. Populationsbedömningen återspeglar antalet individer i januari, exklusive de kutar som sedan föddes på våren. Bedömningen bygger främst på resultat från boinventeringar, kompletterat med flera olika observationer.
Utifrån vårens boinventeringar uppskattas det att 95 saimenvikarkutar föddes i år, vilket är i linje med tidigare år, där antalet varierat mellan 90 och 100 kutar årligen. Trots ett normalt antal födda kutar har 29 procent av kutarna från 2024 redan hittats döda, främst på grund av svåra isförhållanden under de första levnadsveckorna.
Förändringar i populationens storlek visar sig med fördröjning
Den observerade dödligheten för 2023 är 31 vikare, ett ovanligt högt antal. Av dessa dog 29 procent före avvänjning, 26 procent drunknade i fiskeutrustning och dödsorsaken för 42 procent kunde inte fastställas. En vikare dog på grund av en allmän infektion. Den faktiska dödligheten anses vara upp till tre gånger högre eftersom endast en liten del av dödsfallen hos vilda djur observeras. En slump, som att fler döda vikare upptäckts av besökare i Saimen, kan också förklara den stora mängden observationer.
Förändringar i saimenvikarens population visar sig alltid med fördröjning. Till exempel påverkar dödligheten bland kutar populationens tillväxt först cirka 4–6 år efter födseln, då vikarna blir könsmogna. Väderförhållanden under vintern 2020 påverkar alltså dagens population. Vintern 2020 var exceptionellt mild, och den årskullen blev liten på grund av den höga dödligheten i dåliga häckningsförhållanden.
Utvecklingen visar regionala skillnader
Som helhet har saimenvikarens population fortsatt att återhämta sig långsamt, men skillnaderna mellan områden är påtagliga. I områdena söder om Nyslott har tillväxten varit stabil. Däremot har populationen i vattenområden norr om Nyslott inte ökat på sex år. För närvarande lever ungefär en tredjedel av vikarna norr om Nyslott, medan var det 44 procent av populationen år 2010.
“Det är mycket oroande att saimenvikarens populationstillväxt har avstannat i de norra delarna av Saimen, där ungefär en tredjedel av populationen lever. Orsaken till den minskade tillväxten i norr är för närvarande okänd”, konstaterar Miina Auttila, specialexpert på naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Skyddet av saimenvikaren måste fortsätta
De största hoten mot saimenvikaren är försämrade väderförhållanden på grund av klimatförändringen, strandbyggandet samt att de drunknar i fiskeutrustning. Även det låga antalet individer och minskad genetisk mångfald hotar artens överlevnad i en miljö som förändras kontinuerligt. Trots att skyddsåtgärder har hjälpt populationen att öka under de senaste decennierna, är saimenvikaren fortfarande akut hotad och beroende av skyddsåtgärder.
Forststyrelsen ansvarar för att övervaka saimenvikarens population och för en stor del av skyddsåtgärderna. Över 300 lokala frivilliga deltar årligen i övervakning och olika skyddsåtgärder, såsom boinventeringar och att skotta hjälpsnödrivor.
Underlaget för populationsbedömningen kommer från årliga boinventeringar och rapporterade dödsfall av vikare. Observationer av vikare som ligger på isen och Östra Finlands universitets foto-ID-material används också för att identifiera individer utifrån deras pälsmönster.
Inom projektet ”Vår gemensamma saimenvikare LIFE” förbereder man sig för ett varmare klimat genom att utveckla nya övervaknings- och bevarandemetoder.
Följ saimenvikaren via Vikarläget-tjänsten
Forststyrelsen driver Norppatilanne-tjänsten (på finska metsa.fi/norppatilanne), som visar populationsbedömningar samt statistik över födsel och dödlighet, inklusive information om hjälpsnödrivor. Populationssiffror, födelse- och dödstal samt dödsorsaker kan visas enligt olika områden och tidsperioder.
Besök tjänsten: www.metsa.fi/norppatilanne (på finska)
Mera information
- Populationens utveckling: Forststyrelsen, Naturtjänster: Miina Auttila, specialexpert i naturskydd, tel. 040 637 6324, e-post fornamn.efternamn@metsa.fi
- Bo-inventeringar, hjälpsnödrivor och döda vikare: Forststyrelsen, specialexpert i naturskydd, Riikka Alakoski, tel. 040 530 7241, e-post fornamn.efternamn@metsa.fi
- Projektet Vår gemensamma saimenvikare LIFE
- Forststyrelsen: Övervakning av saimenvikarpopulationen (på finska)
I den bifogade tabellen presenteras födelsetalen för 2024 och en uppskattning av vinterbeståndets storlek per övervakningsområde.
| Vattenområde | Ungar observerade | Ungar uppskattade | Uppskattad vinterpopulation |
|---|---|---|---|
| Pyhäselkä-Jänisselkä | 0 | 0 | 7 |
| Orivesi | 0 | 1 | 12 |
| Pyyvesi-Enonvesi | 1 | 1 | 9 |
| Kolovesi | 2 | 2 | 15 |
| Joutenvesi | 3 | 4 | 30 |
| Haukivesi | 15 | 17 | 90 |
| Pihlajavesi | 33 | 39 | 170 |
| Puruvesi | 4 | 4 | 17 |
| Tolvanselkä-Katosselkä | 8 | 8 | 48 |
| Luonteri | 5 | 5 | 14 |
| Lietvesi | 4 | 4 | 23 |
| Petraselkä-Yövesi | 6 | 7 | 40 |
| Suur-Saimaa | 3 | 3 | 20 |
| Totalt | 84 | 95 | 495 |