Helmi-finansieringen och den nya naturvårdsplanen ger betydande hjälp, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som idag 13.7.2021 besökter Skärgårdshavets hotade vårdbiotoper. Genom regeringens Helmi-program och EU:s LIFE-finansiering har man fått ny genomslagskraft i vården av den hotade naturen.
Pressmeddelande uppdaterat 20.7. med länk till naturvårdsplanen.
Forststyrelsens Naturtjänster, som ansvarar för arbetet, betonar att en tillräcklig finansieringsnivå måste säkerställas på lång sikt. En central faktor är också EU:s miljöstöd för bete.
Minister Mikkonen bekantade sig den 13 juli med den hotade naturen i Skärgårdshavet, de naturvårds- och restaureringsarbeten som görs för den, samt den nya helhetsplanen för naturvården i Skärgårdshavet. Skärgårdshavets utrotningshotade landnatur är fortfarande i nöd. Även om naturvården har genomförts i stor utsträckning och resultaten är goda, är mängden fortfarande otillräcklig för att trygga det exceptionellt stora antalet hotade arter och naturtyper i området.
– Trots den lilla jordarealen i Skärgårdshavet förekommer det en stor mängd mångsidiga naturtyper och sällsynta arter. Nu iståndsätts och sköts områdets vårdbiotoper som en del av det nya Helmi-programmet och med hjälp av regeringens historiskt sett mycket förhöjda naturvårdsfinansiering. Statens budgetfinansiering har också gjort det möjligt att genomföra skärgårdens naturvård i det EU-finansierade projektet Kust-LIFE, där EU får upp till 60 procent av projektfinansieringen, säger minister Krista Mikkonen.
– Skärgårdshavets objekt har många hotade arter, och kvaliteten på deras naturvård bevaras endast genom kontinuerlig dialog och samarbete med intressentgrupperna. Till dem hör bl.a. naturvårdsföretagare, NTM-centralen i Egentliga Finland, Åbo universitet och Skärgårdshavets biosfärområde. Det är viktigt att komma ihåg att naturvårdsarbetet stöder skärgårdens livskraft även ekonomiskt och via turistnäringen. Det vill säga att euron som investerats i naturen kommer tillbaka till ekonomin mångdubbelt, konstaterar Forststyrelsens naturtjänstdirektör Henrik Jansson.
Helt ny naturvårdsplan för Skärgårdshavet
Den övergripande planen för Skärgårdshavets naturvård som publiceras nästa veckan ställer upp kvalitativa ramar och kvantitativa mål för att påskynda naturvården i området med hjälp av regeringens Helmi-program och EU:s LIFE-finansiering. En tillräcklig fortsatt finansiering är också nödvändig, samt EU:s miljöstöd för bete.
I helhetsplanen förenas de centrala åtgärderna med tanke på vården av den hotade naturen samt åtgärdernas kostnadseffektivitet. Man har fått bevis på att de planerade skötselåtgärderna har påverkat naturvården i Skärgårdshavets nationalpark: antalet hotade arter har ökat tydligt på de långsiktigt vårdade objekten. I planen strävar man också efter att med hjälp av prognoser trygga artbeståndet inför kommande utmaningar.
Helhetsplanen för naturvården visar Skärgårdshavets naturskyddsområden sex särskilda naturvårdsområden av landnaturtyp, det vill säga ett prioriterat nätverk av skötselobjekt.
Utöver restaureringsåtgärderna visar planen också behovet av att förnya betesplaneringen för vårdbiotoper som länge vårdats. Den viktigaste åtgärden är omorganisering av betet inom varje objekt både tidsmässigt och lokalt.
Sex särskilda naturvårdsområden.
Skärgårdshavets natur är full av hotade livsmiljöer och arter
Skärgården är förutom fjällnaturen och de öppna myrarna det enda området i Finland, där landskapet domineras av öppna och halvöppna naturtyper. Samtidigt står skärgårdshavets landkaraktär under ett korstryck av flera miljöförändringar. Förändringar i markanvändningen, eutrofierat hav, surt och eutrofierande nedfall, främmande arter, kemikaliseringen, klimatförändringen och deras multiplikatoreffekter leder förutom till att den traditionella boskapsskötseln upphör också till igenväxning av öppna områden och hotar bevarandet av arter och naturtyper.
På Skärgårdshavets lilla landareal förekommer 34 av Finlands 56 Natura 2000-landnaturtyper. Mer än 20 kräver vårdåtgärder för att överleva. Av de 652 hotade arterna (bortsett från fåglarna) som är kända från detta område lever i genomsnitt 70 procent i öppna eller halvöppna miljöer som kräver kontinuerlig naturvård. Av de kärlväxt- och fjärilsarter i Finland som kräver brådskande skydd lever 50 procent i Skärgårdshavet. Den yttre skärgården hör också till Finlands mest värdefulla fågelområden och är som sådan oersättlig. 76 av arterna i fågeldirektivet påträffas i Skärgårdshavet. Även fåglarna är beroende av det öppna och halvöppna landskapet vid sidan av öppet hav och grunda vatten.
I enlighet med riktlinjerna i Skärgårdshavets helhetsplan för naturvård har åtgärder redan riktats till två LIFE-projekt, men i övrigt har det inte funnits resurser för genomförandet före 2020. Nu har vårdprocessen inletts inom Kust-LIFE-projektet med 33 restaureringsobjekt enligt denna plan. Anpassningen av vården har inletts med sex objekt. Denna plan som utarbetats med finansiering från Kust-LIFE-projektet kommer att styra åtgärderna i Helmi-programmet och påskynda inledandet av skötselåtgärder i Skärgårdshavets skyddsområden. Den kan fritt utnyttjas även i projekt som inleds utanför skyddsområdena.
Tilläggsinformation
Forststyrelsen, naturtjänstdirektör Henrik Jansson, 0400 328 759
Forsstyrelsen, naturskyddsbiolog Maija Mussaari, 040 556 7794 (Skärgårdshavets naturvård)
- Luonnonhoidon kokonaissuunnitelma Saaristomeren luonnonsuojelualueille (julkaisut.metsa.fi) På finska, presentationsblad på svenska: Övergripande plan för naturvården i Skärgårdshavets naturskyddsområden.
- projektet Kust-LIFE
Ringbud till miljö- och klimatministern Krista Mikkonen: specialmedarbetare Antti Heikkinen, 029 525 0231