Miljöministeriet och Forststyrelsen:
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte skyddsområdena Medvastö i Kyrkslätt och Fiskarskullen i Esbo 17.8.2020 för att bekanta sig med Forststyrelsens naturvårdsarbeten och effekterna av dem. I år effektiviserar Forststyrelsens Naturtjänster skötseln av naturskyddsområden i Finland med hjälp av tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Miljöministeriet föreslår en betydande tilläggssatsning på naturvård också nästa år. Genom aktiva åtgärder upprätthålls och förbättras mångfaldsvärdena i skyddsområdena. Dessutom har naturvårdsinsatserna positiva sysselsättningseffekter.
– Regeringens stora satsningar på naturvård är nödvändiga, eftersom förlusten av biologisk mångfald i Finland inte har kunnat stoppas. Nu behövs en permanent höjning av nivån på naturvårdsfinansieringen för att det naturskydds- och naturvårdsarbete som fått en god start ska kunna fortsätta också de kommande åren, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i samband med besöket.
Med årets tilläggsfinansiering allokerar Naturtjänsterna ca 10 miljoner euro till genomförandet av regeringens livsmiljöprogram Helmi. Genom aktiva vårdåtgärder kommer man bland annat att förbättra statusen för hotade naturtyper, vilket i sin tur bidrar till att bestånden av de hotade arter som lever där stärks. År 2020 är det övergripande målet för restaurerings- och naturvårdsarbetet 4 500 hektar.
Även basfinansieringen för Naturtjänsterna har ökat i linje med regeringsprogrammet. Detta är viktigt, eftersom naturvårdsarbetena måste planeras och genomföras på lång sikt för att fördelarna i fråga om mångfalden ska bevaras.
Helmi-finansieringen till Naturtjänsterna har en sysselsättningseffekt på cirka 240 årsverken år 2020. Inom ramen för flera EU-finansierade LIFE-projekt genomförs dessutom åtgärder som främjar mångfalden på ett sätt som motsvarar sammanlagt ca 60 årsverken. I beräkningarna har inte multiplikatoreffekterna beaktats. En betydande del av sysselsättningen är inriktad på entreprenörer och andra företagare som utför praktiska insatser, i synnerhet i sådana delar av Finland där sysselsättningsmöjligheterna är dåliga.
Kostnadseffektivt att vårda naturskyddsområden
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte de värdefulla skyddsområdena i Medvastö och Fiskarskullen och studerade de naturvårdsarbeten som utförs där. Naturvård och restaurering av naturskyddsområden är ett snabbt, okontroversiellt och kostnadseffektivt sätt att trygga mångfalden. Tidigare år har resursbristen emellertid försvårat arbetet. Det har också inneburit ett hot mot tidigare investeringar, det vill säga mot förvärv och inrättande av naturskyddsområden. Den investering som gjorts med tilläggsfinansieringen kan följas upp bättre.
Medvastö–Stormossen i Kyrkslätt är en relativt liten, men mycket representativ, naturhelhet som rymmer flera hotade naturtyper. Havsstrandängar och öppna vattenområden som gränsar till dem växer igen och fylls med vass, vilket hotar många arter och värdefulla naturtyper. Syftet med vården är att bevara eller stärka naturtypernas karakteristiska drag och arternas levnadsförhållanden. Forststyrelsen restaurerar exempelvis vassbeväxta havsstrandängar genom att slå vass och ordna betesgång. Arbetet har speciellt gynnat vadarfåglar, simänder och gäss.
Lundområdet vid Fiskarskullen kännetecknas av mycket stora, gamla ädla träd, i synnerhet lindar och hotade skogsalmar. Forststyrelsen vårdar den värdefulla ädelträskogen bland annat genom att avlägsna granar så att lundvegetationen kan behålla sin livskraft.
Mer information
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406
Tuula Kurikka, chef för naturskydd och vård av kulturarvet, Forststyrelsens Naturtjänster, tuula.kurikka@metsa.fi, tfn 0400 255 212
Pekka Heikkilä, naturskyddschef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens Naturtjänster, pekka.heikkila@metsa.fi, tfn 0206 395 947
Översikt över Forststyrelsens Naturtjänsters naturskyddsarbete
Restaurering och naturvård i naturskyddsområden
1.Varför ska naturskyddsområden vårdas?
- Resultaten från bedömningen av hotet mot arter och naturtyper som blev klar 2019 talar sitt bistra men tydliga språk: Statusen hos arterna och naturtyperna i Finland har försämrats och många arter som tidigare betraktats som allmänna, som t.ex. gråmes, klassificeras numera som hotade.
- Ändringar i markanvändningen har försämrat statusen hos alla vårdbiotoper och de är de mest hotade naturtyperna. Läget har försämrats även för många skogs- och myrnaturtyper, särskilt i Södra Finland.
- Likaså har fågelvåtmarkernas och vattenfåglarnas status blivit klart sämre på senare år i och med att man inte kunnat genomföra dyra iståndsättningsåtgärder.
- Forststyrelsens naturtjänster sköter nätverket av naturskyddsområden i Finland. Naturskyddsområdena har inrättats för att skydda naturen. Därför är aktiva åtgärder för att förbättra livsmiljöerna och öka artpopulationerna särskilt befogade uttryckligen i naturskyddsområdena. Genom aktiva åtgärder upprätthålls och stärks skyddsområdenas mångfaldsvärden.
- Värnandet om naturvärdena i naturskyddsområdena är också omsorg om redan gjorda investeringar. Att naturskyddsområden förvärvats och inrättats har varit en investering från statens sida. Det är viktigt att sörja för gjorda investeringar.
- Naturvård och restaurering i tidigare inrättade naturskyddsområden är en av de snabbaste, minst kontroversiella och mest kostnadseffektiva metoderna för tryggandet av den biologiska mångfalden.
Forststyrelsens naturtjänster har som mål att höja skötseln av vårt lands nätverk av skyddsområden till en ny nivå. Det förutsätter en permanent höjning av nivån på basfinansieringen. För att man ska kunna minska naturvårdsskulden är det viktigt att få den finansiering för framtidsinvesteringar som avses i regeringsprogrammet.
2.Naturvårdstjänsterna har hittills genomfört följande:
- I slutet av 1980-talet började man restaurera myrar och skogar.
- Mycket har åstadkommits inom ramen för LIFE Natur, från 1995 i 53 LIFE-projekt
- Fram till utgången av 2019 hade man i skyddsområden
- restaurerat cirka 28 000 hektar myrar
- restaurerat cirka 17 000 hektar skogar
- vårdat cirka 5 300 ha värdefulla livsmiljöer, som lundar, ädelträdskogar och solexponerade miljöer
- iståndsatt och vårdat cirka 11 000 ha vårdbiotoper och naturliga betesmarker (naturtjänsterna + naturskyddsområden på privat mark)
- genom aktiva skötselåtgärder förbättrat livsmiljöerna för många arter och stärkt artpopulationerna. Till exempel har restaurering av myrar gjort fjärilsbeståndet rikligare, och på skötta vårdbiotoper har floran av den hotade arten brudsporre blivit starkare.
3.Skötseln av vårdbiotoper är ett bredbasigt samarbete:
- Vårdbiotoperna sköts i samarbete mellan flera aktörer (NTM-centraler, Naturtjänster, ProAgria, boskapsägare…).
- Privata boskapsägare som får miljöersättning har i huvudsak ansvaret för den fortlöpande skötseln av vårdbiotoperna.
- För vårdbiotoper av riksintresse och landskapsintresse är miljöersättningen högre än för mindre representativa objekt.
- Särskilt vidsträckta betesmarker intresserar dem som håller boskap. Däremot är mindre, fristående vårdbiotoper inte särskilt lockande.
- År 2019 sköttes sammanlagt ca 15 000 vårdbiotoper (34 000 ha) med stöd av miljöersättningar:
- på Naturtjänsternas fastigheter 730 objekt/5 400 ha
- på privata skyddsområden 1 000 objekt/7 400 ha
- utanför skyddsområdena 13 300 objekt/21 000 ha.
4.Restaurering och naturvård år 2020:
- Över skyddsområden insamlas basuppgifter som stöd för planeringen av restaureringar och naturvårdsåtgärder: målet är att inventera naturtyper på cirka 50 000 hektar och kartlägga arterna på 40 objekt.
- Aktuell information behövs för att bedöma behovet av vård av olika naturtyper, kartlägga artinformationen, förbättra artspecifika livsmiljöer samt för att skydd, restaurering och naturvård ska kunna riktas till de viktigaste livsmiljöerna, naturtyperna och områdena.
- Det övergripande målet för restaurering och naturvård 2020 är 4 500 ha, varav 2 000 genomförs med LIFE-finansiering och 2 500 ha inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi.
- Målen mer ingående: restaurering av myrar 3 400 ha, restaurering av moskogar 150 ha, vård av andra värdefulla livsmiljöer 550 ha och iståndsättning av vårdbiotoper 400 ha.
- Hittills har åtgärder genomförts på 300 ha (läget 10.8.): inventerings- och planeringssatsningarna 2020 håller nu först på att komma igång, registreringen av uppgifterna i systemet är på hälft.
5.Naturtjänsternas Helmi-målsättningar för regeringsperioden 2020–2023
- Behovet av restaurering och naturvård under perioden 2021–2027 bedömdes i anslutning till PAF (Prioritized Action Framework for Natura 2000), målen för åren 2020–2023 preciserades i Helmi-programmet:
- Restaurering av myrar 12 000 ha
- Iståndsättning av vårdbiotoper 2 000 ha
- Iståndsättning av fågelvåtmarker vid 80 objekt tillsammans med NTM-centralerna
- Vård av livsmiljöer i skogar vid 600 objekt tillsammans med NTM-centralerna
- Iståndsättning av strand- och vattennatur vid 200 objekt tillsammans med NTM-centralerna.
- Naturtjänsterna anser att det blir tufft att nå upp till dessa mål.
- Åtgärderna genomförs med finansiering för framtidsinvesteringar samt med Naturtjänsternas basfinansiering.
- Också LIFE-projekt är på gång, i Hydrologi-LIFE restaureras ytterligare 3 800 ha myrar.
- Målet är att ansöka om ett nytt LIFE-projekt (med tonvikt på vårdbiotoper) med stöd av Helmi-finansiering.
6.Naturtjänsternas mål efter 2023
- Under regeringsperioden 2020–2023 ska den fortsatta vården av iståndsatta objekt, särskilt vårdbiotoper och fågelvåtmarker, säkerställas.
- Skötselmålen för nya objekt fram till 2030 fastställs i Helmi-programmet, finansierings behövs för genomförandet.
- Basnivån på åtgärderna utan fortlöpande skötsel av vårdbiotoper kunde vara densamma som före Helmi-programmet, ungefär 1 000 ha per år – förutsätter tillräcklig basfinansiering och/eller LIFE-projekt. Skötselmålen för de kommande åren fastställs emellertid i Helmi-programmet.
- I flertalet åtgärder ligger tonvikten i Helmi utanför skyddsområdena, för Naturtjänsterna är samarbetet viktigt bl.a. med Forststyrelsens Skogsbruk Ab (t.ex. restaurering av myrar, återställande av vatten till skyddade myrar)
- I fråga om vårdbiotoper kan miljöersättningar sökas antagligen först 2023, en nationell finansieringsform behövs för små, isolerade vårdbiotoper.