Att planera användningen av statens mark- och vattenområden kallas naturresursplanering. Den görs alltid tillsammans med intressentgrupper och samarbetspartner, alltså de som använder områdena. Naturresursplanering är en specialitet som också väcker intresse internationellt.
Naturresursplaneringen har präglats av en modell som ständigt utvecklas och lär sig. Eftersom de områden som planeras är olika är det viktigt att man i planerna beaktar skillnaderna mellan dem och hittar moderna metoder som kan användas för att aktörernas och invånarnas synpunkter ska bli väl hörda.
Omfattningen på det område som planeras på en gång har också utvecklats under årens lopp. För närvarande finns planer för samernas hembygdsområde, Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland samt Södra Finland och snart kommer den allra senaste planen som gäller havsområdet.
Den första egna planen för havsområdet
– Intresset för havsområdena och användningen av dem har ökat kännbart de senaste åren. Därför beslöt vi att för första gången ge havsområdena en egen plan. Land- och havsområdena är i nära växelverkan med varandra, men i planen för havsområdet har vi kunnat fokusera på vad som är viktigt till havs, Marja Hokkanen, projektchef för naturresursplanering för havsområdet vid Forststyrelsen berättar.
Samtidigt har man märkt att Forststyrelsens roll är lika stor på havet som i inlandet, men den är mycket mer okänd. På havet finns ingen stor användare som motsvarar skogsbruket, utan det finns många användningsformer, aktörer och verksamhetssätt.
Naturresursplanering är strategisk planering på högre nivå, där man letar efter en vision mellan intressentgrupperna om vad som görs till havs. I planen görs inga kartavgränsningar. Däremot grundar den sig på både havsområdesplanen och landskapsplanerna. Ramarna för planeringen får Forststyrelsen från lagar, förordningar, strategier, avtal och ägarpolitiska riktlinjer.
– I naturresursplaneringen är det viktigt att samordna olika intressen och synpunkter. En omfattande och representativ grupp bestående av olika aktörer som aktivt deltagit i arbetet har fört det framåt med fokus på samordning, säger Hokkanen.
– I naturresursplanen för havsområdet och i den just avslutade naturresursplanen för Österbotten-Kajanaland användes den digitala diskussionsplattformen Howspace för första gången. Via den kunde såväl enskilda medborgare som företag delta i planeringen, berättar Hokkanen.
Det havsområde som naturresursplanen omfattar utgör cirka 62 procent av Finlands territorialvatten från Torneå till Vederlax, då landskapet Åland inte räknas med. I planen beaktas olika aspekter av skyddet och användningen av hela planeringsområdet, från naturskydd till havsvindkraft och från fiske till försvar.
De viktigaste användningsformerna för havsområdet som framkom under planeringsprocessen handlade om att skydda mångfalden, stävja klimatförändringen genom att producera förnybar vindkraft och producera inhemsk föda genom fiske och fiskodling samt turism och rekreation. – Dessutom skapar sjöfarten och försvaret ramvillkor för all övrig verksamhet, säger Hokkanen.
Utkastet till naturresursplan för havsområdet kan kommenteras av allmänheten och intressentgrupper fram till den 15 september 2023. Begäran om utlåtande för utkastet till naturresursplan för havsområdet och tillhörande material finns på adressen utlåtande.fi. Tjänsten kräver registrering.
Mer information
Marja Hokkanen, projektchef, Forststyrelsen Naturtjänster, 0400 375 874, marja.hokkanen@metsa.fi
Johanna Leinonen, utvecklingschef, Forststyrelsen Koncernfunktioner, 040 7309 114, johanna.leinonen@metsa.fi