Publicerad 28.2.2019
År 2018 var lyckat både verksamhetsmässigt och ekonomiskt för Forststyrelsen. Skogsbrukets lönsamhet steg och efterfrågan på platser för turism och vindkraft var fortsatt god.
Inom ansvarområdet Jakt- och fisketjänster ökade försäljingen av jakt- och fisketillstånd. Även Naturtjänster uppfyllde väl sina mål och tilläggsresurser beviljades projekt för att reparera frilufskonstruktionerna.
Forststyrelsekoncernens omsättning var 366,4 miljoner euro, vilket är 38,4 miljoner euro mer än föregående år. Koncernens resultat var 124,8 miljoner euro.
– Värdet i hur vi lyckades ökar av att vi uppfyllt våra mål samtidigt som vi utfört mycket internt utvecklingsarbete, berättar Pentti Hyttinen, generaldirektör för Forststyrelsen.
Forststyrelsen betalar 102,9 miljoner euro av resultatet för 2018 till staten. Därutöver betalar Forststyrelsen Metsätalous Oy och de övriga affärsverksamheterna 15 miljoner euro i skatt på sitt resultat.
År 2018 drev Forststyrelsen vidare sitt program för samhällsansvar som bland annat omfattar uppgörandet av en uppförandekod (Code of Conduct) som en av de första representanterna för statsförvaltningen i Finland.
– Uppförandekoden är grunden för ansvarsfullt ledarskap. I år kommer vi ännu att publicera en plan för jämställdhet och jämlikhet samt en uppförandekod som riktas till Forststyrelsens leverantörer och underleverantörer (Supplier Code of Conduct), berättar Hyttinen.
Ett eget klimatprogram för Forststyrelsen
– Som en del av vårt program för samhällsansvar ett klimatprogram där vi reder ut hur vi kan utveckla vår verksamhet för att dämpa klimatförändringen eller bidra till anpassningen till förändringen, berättar Hyttinen.
– Energiproduktionen är en av de saker som vi måste fästa uppmärksamhet vid. Därför är en aktiv projektutveckling av vindkraften inom statens områden även i fortsättningen en mycket viktigt uppgift för Forststyrelsen, betonar Hyttinen.
– Alla statens skogar som omfattas av skogsbruket har grupperats enligt trädbeståndets förmåga att agera som SÄNKA och lager. Med hjälp av kolklassificeringen styrs skogsvården allt effektivare mot en dämpning av klimatförändringen, berättar Hyttinen.
Inom Forststyrelsen har man utfört långsiktigt arbete för att restaurera myrar särskilt inom skyddsområden vilket i sig har bidragit till att myrarnas kolförråd har ökat. Forststyrelsen har restaurerat sammanlagt cirka 30 000 hektar myrar inom statens marker.
I bakgrunden ligger naturresursplanerna som gjorts med intressentgrupperna
– Forststyrelsens skogsbruksåtgärder planeras och verkställs enligt principen för hållbar användning av naturresurserna. Avverkningsplanerna produceras tillsammans med intressentgrupperna i de regionala naturresursplanerna, berättar Hyttinen. År 2018 färdigställde vi naturresursplanen för Österbotten och inledde arbetet med naturresursplanen för Lappland.
Forststyrelsen förvaltar drygt 9 miljoner av statens markområden och av detta är andelen mångbruksskogar i ekonomibruk cirka 38 procent. Årligen omfattas cirka 2 procent av skogsarealen av avverkningar. Största delen av avverkningarna är gallringar. Andelen kalhyggen är cirka en fjärdedel av alla avverkningar.
– Vi väljer alltid det förnyelsesätt som passar bäst för objektet. Vi bevarar naturskogarnas strukturella drag såsom murkna träd och den varierande strukturen i alla skogar oavsett avverkningsmetod. I den moderna skogsbruksverksamheten är andelen specialavverkning som tryggar skogstäcket cirka 30 procent
Naturens mångfald beaktas
Att sammanjämka och balansera olika förväntningar och mål på statens marker är Forststyrelsens kärnverksamhet. De samhälleliga skyldigheterna som ägaren fastställer och de mål som gäller dessa skapar områdesanvändningens ramar för hur Forststyrelsen aktivt och ansvarsfullt agerar i riktning mot miljön, samhället och människorna.
Enligt en kalkylmässig uppskattning satsade man år 2018 63,2 miljoner euro av Forststyrelsen Metsätalous Oy:s och Fastighetsutvecklingens affärsvinster på att verkställa de samhälleliga skyldigheterna. Av detta riktades cirka 40 miljoner euro till naturens mångfald.
Ifjol ledde eller deltog Forststyrelsens Naturtjänster i 130 projekt som bestod av internationella samarbetsprojekt, omfattande naturskyddsprojekt och underhåll av det inhemska byggnadsarvet. En stor del av projekten är EU-finansierade men förutsätter även självfinansiering. 64 procent av finansieringen för de åtta LIFE-projekt som inletts efter 2013 och som leds av Naturtjänsterna kommer från EU. År 2018 inleddes tre nya LIFE-projekt.
Fler än 2 miljoner dagar med vildmarksliv
De kunder som skaffat sig ett jakt- eller fisketillstånd tillbringade i fjol 50 000 dagar med vildmarksliv inom statens områden. I Finland finns det dessutom unika möjligheter att utöva fisk och jakt med andra rättigheter.
– För första gången har vi utrett vildmarkslivets helhetsinverkan: inom statens område utövades vildmarksliv under fler än två miljoner dagar ifjol, berättar Hyttinen.
Oron för bevarandet av nationalparkernas ekonomi- och hälsofördelar
Under 2018 gjordes cirka 3,2 miljoner besök i Finlands nationalparker, vilket innebär en ökning med två procent jämfört med föregående år. Den inverkan som nationalparksbesökarnas användning av pengar i närområdena ökade även den med två procent och är nu över 211 miljoner euro. Tillväxtprocenten har varierat från år till år, men trenden är kontinuerligt stigande. Samtidigt hotar nationalparkernas budgetfinansiering sjunka.
– I den här takten kan naturturismens hållbarhet och affärsverksamhetsmöjligheterna naturturismen och samt ekonomi- och hälsofördelarna vara hotade, säger Hyttinen oroligt. Den svåra ekvationen kunde vara närmare en lösning om riksdagen skulle bevilja Naturtjänsterna en årlig ökning på åtta miljoner euro i statens budget jämfört med den statliga ekonomins ramar.
Tilläggsuppgifter
Generaldirektör Pentti Hyttinen, tfn 040 546 5227
Kommunikationsdirektör Terhi Koipijärvi, tfn 050 598 9958