Forststyrelsens klimatprogram

Utgångsnivån för uppgifterna i klimatprogrammet beräknades 2018. Kalkylerna grundar sig på uppgifter från den tolfte riksskogstaxeringen (RST12). Utvecklingen av kolsänkorna och -förråden bedöms årligen utifrån dessa uppgifter. Koldioxidavtrycket grundar sig på Forststyrelsens inköpsfakturadata och beräknas utifrån uppgifterna i Hansels tjänst Upphandlingspuls..

Statens skogar är en betydande kolsänka och ett växande kolförråd

Under perioden 2014–2018 var kolsänkan i statens skogar cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO₂e). Av kolsänkorna fanns 63 procent i mångbruksskogar och 37 procent i skyddsområden. Av kolsänkorna i hela Finlands skogar utgjorde statens skogar nästan hälften, cirka 48 procent, under samma period. Den kolsänka som utgörs av trädbeståndet på statens marker motsvarade en dryg femtedel av växthusgasutsläppen i hela Finland 2018.

Kolförrådet i trädbeståndet i statens skogar uppgick till cirka 177 miljoner ton kol. Mellan de två senaste riksskogstaxeringarna hade kolförrådet i trädbeståndet i statens skogar ökat från 157 miljoner ton till 177 miljoner ton kol. Mångbruksskogarnas andel av kolförrådet i trädbeståndet var 67 procent och skyddsområdenas andel var 33 procent. På statens marker var kolförrådet i levande biomassa cirka en femtedel (21 procent) av kolförrådet i Finlands biomassa.

Vi ökar kolsänkan i mångbruksskogarna och kolförråden i statens skogar

Vårt mål är att utöka kolsänkan i mångbruksskogarna och kolförrådet i trädbeståndet på statens marker med 10 procent före 2035.

År 2022 var kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna kalkylmässigt 9,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kolförrådet i trädbeståndet på statens marker uppgick kalkylmässigt till 187 miljoner ton kol, varav kolförrådet i mångbruksskogarna stod för 126 miljoner ton kol. Kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna har ökat med cirka 13,1 procent och kolförrådet i trädbeståndet på statens marker med 5,7 procent sedan 2018.

År 2022 var kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna kalkylmässigt 9,2 MtCO₂e och kolförrådet i trädbeståndet på statens marker kalkylmässigt 187 milj. t C.

Centrala åtgärder för att förbättra kol­bindningen i skogarna och öka kolförrådet är ökad gödsling och användning av förädlat odlingsmaterial för att förnya skogen. År 2022 gödslades sammanlagt 12 800 hektar av statens mångbruksskogar, varav andelen askgödsling var 6 900 hektar. Vid gödslingen beaktar vi särskilt kraven på vattenskydd. Dessutom plantera­ de vi cirka 17 miljoner trädplantor på förny­elsearealer i mång­bruksskogarna.

Förnybar energi och träråvaror ger klimatfördelar

Vindkraft som byggs på statens marker samt energi från gagnvirke och energived som levereras till kunderna minskar på växthusgasutsläppen som uppstår från energiproduktionen. Produkter tillverkade av trä som producerats på ett hållbart sätt i mångbruksskogar ersätter fossila råvaror och en del av det virke som drivits fortsätter lagra kol efter förädlingen i träbyggnader och andra träprodukter med lång livscykel.

Vårt kolhandavtryck berättar om dessa positiva klimatkonsekvenser som våra produkter och tjänster åstadkommer i värdekedjorna. Vårt kolhandavtryck 2022 var 3,2 miljoner ton kol­dioxidekvivalenter.

År 2022 byggd vindkraftskapacitet i Forststyrelsens områden var 590 MW. Ökningen jämfört med året innan är cirka 100 megawatt.

I enlighet med våra mål tredubblar vi produktionen av förnybar energi i statens områden före 2030. Statens områden har en betydande potential för produktion av förnybar energi och de vindkraftsprojekt som utvecklas i de områden som vi förvaltar stärker också vårt lands energisjälvförsörjning. I vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen är det möjligt att bygga en mängd förnybar energi som täcker 20–30 procent av Finlands årliga elförbrukning.

Vi minskar klimatförändringens negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden

Vid sidan av att stävja klimatförändringen och anpassa oss till den är ett viktigt mål att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden i våra mark- och vattenområ­den.

I statens skyddsområden och mångbruksskogar utfördes rekordmycket restaurerings- och naturvårdsarbete på totalt över 17 000 hektar. Dessutom restaurerade vi strömmande vatten och fiskars habitat samt avlägsnade vandringshinder för fiskar.

Vi minskar våra utsläpp

År 2022 var vårt koldioxidavtryck cirka 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mest utsläpp orsakades i kategorierna drivning och transporter, i vilka ingår utsläpp från virkesdrivning och virkestransport. Dessa kategorier utgjorde cirka 59 procent av de totala utsläppen. Kalkylmässigt har de totala utsläppens andel ökat med cirka nio procent 2022 jämfört med året innan. Ökningen har skett särskilt inom transporttjänsterna samt inom byggandet och underhållet av områdena. Orsaker till att utsläppen ökar är till exempel ökningen av finansieringen av de offentliga förvaltningsuppgifterna och därmed upphandlingarna, vilket har gjort det möjligt att återställa och sköta större arealer. Ökningen av utsläppen från drivning och virkestransport kan förklaras med drivningen av stormskador 2021, vilket är ett mer energiintensivt arbete än normalt drivning och där genomförandet av arbetsskedena inte kan optimeras på bästa möjliga sätt.

Våra viktigaste åtgärder för att minska vårt koldioxidavtryck är att ta i bruk energieffektivitetssystemet, att avstå från att använda olja för uppvärmning av fastigheter före 2024 samt att utveckla upphandling, logistik och operationer.