Restaurering av skogar för att bevara mångfalden
Ett mål för restaurering är att utveckla strukturen i tidigare ekonomiskogar så att den liknar en skog i naturtillstånd genom att öka de egenskaper som saknas i skogen, såsom död ved och brända träd. Andra mål är att diversifiera trädbeståndets åldersstruktur och trädarterna, bland annat genom öka andelen lövträd. Genom restaurering förbättrar vi också levnadsförhållandena för många sällsynta och hotade skogsarter.
På 30 år har Forststyrelsens Naturtjänster restaurerat 17 000 hektar skog i skyddsområdena. Tidigare var öppning av luckor och mer död ved de viktigaste metoderna för restaurering av skogarna. Öppningen av luckor har inte gett önskad effekt, så den metoden används numera sällan som restaureringsmetod. Genom att öka mängden död ved har vi snabbt förbättrat situationen i fråga om död ved i de sydliga skyddsområdena. Vi har konstaterat att restaureringsbränning av skogarna är en effektiv metod för att utveckla skogarnas struktur i skyddsområdena och förbättra arternas levnadsförhållanden på det mest kostnadseffektiva sättet.
Restaureringen planeras omsorgsfullt
Vi väljer omsorgsfullt ut och planerar åtgärderna för de objekt som ska restaureras. Planeringen av restaureringsåtgärderna inleder vi med en inventering. Då samlar vi information om områdets naturförhållanden, såsom växtplatserna, trädbeståndet, mängden död ved och naturtillståndet.
Vi sparar uppgifterna i det geografiska informationssystemet. På basis av kartgranskningen och de insamlade uppgifterna väljer vi sedan ut de figurer som ska restaureras. Vi placerar restaureringsobjekten i de skogar som minst liknar naturliga skogar. Genom att inrikta restaureringsåtgärderna tar vi hänsyn till förekomsten av hotade arter och andra värdefulla objekt, så att restaureringen kan stödja de befintliga naturvärdena. Exempelvis områdets övriga användningsändamål och arbetssäkerheten påverkar också valet av objekt.
Vi stöder verksamheten med anvisningar och handböcker som Forststyrelsen har utvecklat utifrån sin långa erfarenhet och i samarbete med forskningsinstituten.
Uppföljning av restaureringen
För att följa upp effekterna av restaureringen av skogarna har vi bildat ett riksomfattande uppföljningsnätverk, som omfattar 30 objekt på olika håll i Finland. Från uppföljningsområdena samlar vi information om antalet levande och döda träd samt material om skalbaggsarter och tickor. Utifrån resultaten av uppföljningen kan vi konstatera att restaurering har inverkat positivt på naturtypens representativitet och många skogsarters riklighet. Förändringarna sker dock långsamt, så vi behöver allt mer uppföljningsinformation. År 2020 vidtar Forststyrelsens Naturtjänster åtgärder med anknytning till restaurering av skogar bland annat inom ramen för LIFE-projekten Beetles LIFE och Flygekorre-LIFE, samt i livsmiljöprogrammet Helmi.
Endast en liten del av skogarna restaureras
Forststyrelsens Naturtjänster har som mål att restaurera skogar genom att bränna cirka 200 hektar varje år.
Områdena som ska restaureras ligger huvudsakligen i Södra Finland samt i västra delen av det tidigare Uleåborgs län och i sydvästra delen av Lapplands län. Vi restaurerar områdena som en del av handlingsprogrammet för att trygga mångfalden i skogarna i Södra Finland (METSO). Behovet av att restaurera skogarna minskar i framtiden, eftersom skogens egna processer börjar fungera och skapar de habitat som de hotade organismerna behöver.
Naturlig bränning en viktig del av våra skogars livcykel
Skogsbränder härjar våra skogar mer eller mindre grundligt med oregelbundna mellanrum. Bränt och i övrigt dött virke samt skogens utvecklingsstadier i olika åldrar efter en skogsbrand bidrar till naturskogens mångfald och artbestånd. Nuförtiden släcks skogsbränderna. Många djur- och växtarter som är beroende av skogsbränderna har blivit sällsynta eller till och med hotade.
Med tanke på skyddsmålen kunde det vara till fördel om de bränder som blixten tänder skulle få brinna i en viss omfattning. Ofta är detta inte möjligt bland annat på grund av att områdena är små – branden skulle lätt spridas utanför skyddsområdet.
Om det inte är möjligt att låta naturbränderna brinna, kan vi skapa nya utvecklingsfaser systematiskt genom att imitera naturbränderna med hjälp av planmässig och kontrollerad bränning. Eftersom naturskyddsområdenas centrala uppgift är att skydda de gamla naturskogarna, ingriper vi i allmänhet inte i deras utveckling. Bränning som imiterar skogsbränder gäller alltså i praktiken endast en relativt liten del av naturskyddsområdenas areal och i första hand skogar som tidigare omfattats av skogsbruksverksamhet.
Metoder för restaurering av skogar
Bränning
Som bränningsobjekt väljer vi i allmänhet skogar med medelhög bördighet eller karga skogar, eftersom de frodigaste skogarna ofta är för fuktiga för att brännas. Vid bränning av skog förkolnar en del av trädbeståndet, en del dör genast och en del först efter några år. Till följd av detta uppkommer det ständigt ved i området som är i olika stadier av förmultningsprocessen. Trädbeståndet blir i allmänhet mångsidigare till följd av bränningen. Träden som växer upp står ställvis i dungar, ställvis på varierande avstånd från varandra. Trädbeståndet är av olika ålder, eftersom en del av det ursprungliga trädbeståndet överlever. I och med bränningen ökar solexponeringen. Den är ett livsvillkor för vissa sällsynta eller hotade arter.
Vi förbereder restaureringsbränningarna omsorgsfullt. Vi fäller en del av trädbeståndet som brandbelastning i det område som ska brännas. Runt de områden som ska restaureras gör vi i allmänhet brandgator genom att avlägsna träden och blotta mineraljord. Vid tidpunkten för bränningen måste terrängen vara tillräckligt torr. Vid skogsbränning behövs många människor för släcknings- och bevakningsuppgifter.
Brända områden bildar nätverk
Till största delen på Forststyrelsens mark har vi bildat ett nätverk av områden där skogsbränder kan förekomma kontinuerligt. Ett mål för dessa områden med regelbunden bränning är att trygga brändernas regionala och tidsmässiga kontinuitet, för att bevara arter som behöver eller drar nytta av skogsbränder. Ett annat mål för områdena med regelbunden bränning är att styra hyggesbränningen i naturvårdssyfte i mångbruksskogarna på statens marker till dessa områden, som är mest centrala med tanke på skyddet av brandarterna. På så sätt är nyttan av bränderna som allra störst för arterna.
Vi har gjort upp en plan för de områden med regelbunden bränning som Forststyrelsen förvaltar. Denna plan har vi genomfört de senaste åren i samband med restaureringen av skogarna i synnerhet i Södra Finland. EU:s LIFE-projekt har haft stor betydelse för genomförandet av planen.
Mer död ved
Den vanligaste metoden för restaurering är att öka mängden död ved. Vi utökar mängden död ved i första hand vid objekt där det finns endast sparsamt med död ved eller ingen alls, men där det i närheten finns sådana värdefulla arter som trivs på död ved.
Vi åstadkommer död ved genom att ringbarka stående träd eller fälla dem. Ringbarkning och trädfällning görs huvudsakligen med motorsåg. Ringbarkning kan dessutom göras med en ringbarkare eller en bandkniv. Vi använder också grävmaskin till att fälla träd med hela rotklumpen.
Öppning av luckor
Luckor öppnas i allmänhet i relativt unga, mycket ensidiga barrskogar. Att öppna små luckor innebär att fälla barrskog i ett område på några ar. Metoden innebär att skogen får små öppningar där lövträd kan växa upp eller att trädbeståndet fälls runt lövträd som håller på att förlora mot barrskogen i kampen om ljuset och utrymmet.
Öppning av luckor ger fler lövträd och gör trädbeståndet mer mosaikartat. När plantor växer upp i luckorna blir trädbeståndet dessutom mer diversifierat i fråga om trädens ålder.
EU stöder restaureringen av skogarna i Finland
Syftet med Europeiska unionens habitatdirektiv är att trygga den biologiska mångfalden inom EU. De boreala naturskogarna är en av de sju skogliga naturtyperna i vårt land som har klassificerats som en särskilt viktig livsmiljötyp i habitatdirektivet.
I Finland har flera projekt fått EU-finansiering via LIFE Natur för restaurering av skogar. Det mest omfattande av projekten var ”Restaurering av boreala skogar och trädbevuxna myrar”, det vill säga projektet Metsä-LIFE, där cirka 5 800 hektar tidigare ekonomiskogar som hörde till Natura 2000-områden restaurerades. Inom ramen för projektet Ljus & Eld LIFE har vi under perioden 2014–2020 restaurerat bland annat naturen i åsskogar, där ljus och eld behövs för att hjälpa naturen på traven.