Fjällräv

Fjällräven (Vulpes lagopus) är en akut hotad (CR), fridlyst art som kräver särskilt skydd och som är prioriterad i bilaga II och upptas i bilaga IV i habitatdirektivet.

Sommaren 2024 föddes fjällrävsungar i tre lyor, minst nio ungar in norra Lappland. Sommaren 2023 föddes minst 25 fjällrävar i fyra olika lyor. Det lyckades även med fortplantning år 2022, men innan dess hade fjällräven inte fortplanta i vårt land på 25 år. Fortsatt skyddsarbete är en förutsättning för populationens återhämtning.

Rävartade valpar springer på hötäckta kullar i sommaren.
Fjällrävsvalpar 2023. Foto: Forststyrelsen och WWF.

Fjällräven (Vulpes lagopus) är en akut hotad (CR), fridlyst art som kräver särskilt skydd och som är prioriterad i bilaga II och upptas i bilaga IV i habitatdirektivet. De högsta fjällen i nordligaste Lappland utgör fjällrävens habitat. Arten är mycket väl anpassad till det kalla arktiska klimatet och den trivs inte i värme. Fjällrävsstammen i Finland och de övriga nordiska länderna minskade redan för hundra år sedan på grund av jakt. Fjällräven fridlystes i Finland 1940. Den senaste fastställda kullen före sommar 2022 föddes i vårt land 1996. I de nordiska länderna har fjällrävsstammen blivit starkare tack vare skyddsåtgärder. För närvarande uppskattas den gemensamma fjällrävsstammen i Norge, Sverige och Finland uppgå till cirka 550 vuxna fjällrävar. I Finland rör sig årligen uppskattningsvis 10–20 fjällrävar, men antalet observationer har ökat under de senaste åren.

I Norge uppfostrar man fjällrävar för att förstärka den hotade arten. Man har släppt fri 12 fjällrävar nära till den finska gränsen i Lapska armen. De unga fjällrävarna är födda år 2020 i en inhägnad och ska stödjas med ekstra matning från matnigsautomater.

En fjällräv springer förbi en viltkamera.
En fjällräv passerar Forststyrelsens viltkamera år 2015.

Skyddet av fjällräven

Varje år i april kontrolleras mer än 200 gamla lyor. I juli kontrolleras en andra gång alla de lyor som såg ut att vara bebodda av antingen fjällräv eller rödräv. Dessutom letar vi efter nya lyor.

Rödräven konkurrerar med fjällräven om både föda och lyor. I fjällrävens förekomstområde finns utfodringsautomater, där fjällräven kan äta utan att bli störd av rödrävar. Vid automaterna finns viltkameror som följer upp förekomsten av fjällräv. ( I den stora bilden ser man underhåll av en automat.) Varje år jagas 150–500 rödrävar i fjällrävens viktigaste förekomstområden. Forststyrelsen samarbetar med WWF för att främja skyddet av fjällräven.

Fjällrävar rör sig utan att bry sig om riksgränser, så skyddet av fjällräven kräver att vi samarbetar med våra grannländer. Forststyrelsen genomförde gemensamma LIFE-projekt med Sverige och Norge 2003–2008 och 2010–2015. Senare genomfördes också InterregNord-projekt 2017–2019 och 2020–2022. Samarbetet har gett standardiserade metoder för både uppföljning och skydd.

Samarbetet fortsätter i Finland, Sverige och Norge till slutet av 2026 med hjälp av en ny Interreg-projekt, Aurora.

Ansvarsperson vid Forststyrelsen är Jukka Ikonen, jukka.ikonen@metsa.fi.

Mer information