Kungsörn
Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är en sårbar (VU), fridlyst art som kräver särskilt skydd och som upptas i bilaga I i fågeldirektivet. Kungsörnens utbredningsområde ligger till största delen norr om Ule älv. Där häckar cirka 90 procent av alla kungsörnspar i Finland. De sydligaste häckningsplatserna finns i Södra Österbotten, Norra Karelen och Egentliga Finland.
Ännu i slutet av 1800-talet häckade kungsörnen i hela Finland utom på Åland. Den kraftiga förföljelse som arten utsattes för ledde till att kungsörnen försvann från de södra delarna av vårt land och på 1960-talet häckade kungsörnen endast i de fridfulla ödemarksområdena i Östra och Norra Finland. Några par häckade dessutom i Suomenselkä-området. Kungsörnen fridlystes 1962 och stammen började växa i slutet av 1970-talet. Idag finns det 339–470 häckande par.
Kungsörnen behöver ett lugnt habitat
Forskning har visat att kungsörnen undviker människan och inte häckar i nära platser med mänsklig verksamhet. Det största hotet är just all slags störande aktivitet på häckningsplatserna. Bristen på lämpliga boträd, minskningen av hönsfåglar och annan föda, såsom harar, samt spridningen av kemikalier kan hota arten i allt högre grad. Förföljelsen har minskat.
Vanligtvis bygger havsörnen bo i avlägsna skogsområden, där det finns lämpliga öppna platser som jaktmarker. Boet byggs normalt i en gamma tall, men ibland duger också granar, aspar eller till och med björkar. I fjällområden kan boet dessutom finnas på ett klipputsprång. Samma bo kan användas i tiotals år.
Skyddet av kungsörnen
Grunden för skyddsarbetet är att känna till boplatserna. Mer än 80 procent av bona finns på Forststyrelsens mark och cirka 40 procent av dem i olika naturskyddsområden. I ett revir kan det finnas till och med fler än fem bon och för att hitta dem alla krävs ständigt arbete. I Forststyrelsens mångbruksskogar är alla skogsbruksåtgärder i närheten av boet förbjudna. Om häckning pågår i ett bo är åtgärder förbjudna på 1 100 meters avstånd under tiden 15.2–31.7. När det gäller bon på privat mark förhandlar NTM-centralerna med markägarna om hur skyddet ska förverkligas.
De skador som kungsörnarna orsakar renskötseln ersätts enligt revir. Ett renbeteslag får årligen ersättning enligt hur många bebodda kungsörnsrevir som producerar ungar det finns inom renbeteslagets område.
Forststyrelsen ansvarar för den riksomfattande uppföljningen av kungsörnen och det arbete som det revirbaserade ersättningssystemet för skador som kungsörnarna orsakar renskötseln kräver. Fågelskådare spelar en viktig roll med tanke på uppföljningen.
Forststyrelsen betalar en hittelön på 100 euro till den som anmäler ett tidigare okänt kungsörns- eller havsörnsbo i Norra Finland. Anmäl upptäckta bon till Stefan Siivonen.
Ansvarsperson vid Forststyrelsen är Eetu Sundvall, eetu.sundvall@metsa.fi