Skyddet av saimenvikaren

Ett effektivare skydd ger resultat. Enligt Forststyrelsens expertbedömning består saimenvikarstammen av cirka 480 individer. I början av 1980-talet var stammen som minst med cirka 150 vikare. Med stammen avses det övervintrade antalet individer innan kutarna föds i feburari och mars.

Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för uppföljningen av stammen och av en stor del av skyddsarbetet. Åtskilliga frivilliga, WWF Finland och Östra Finlands universitet assisterar vid det praktiska arbetet. För sin verksamhet har Forststyrelsen tillstånd från de regionala NTM-centralerna att avvika från förbudet att störa fridlysta djurarter (70 § i naturskyddslagen).

Vikarnas fortplantningsresultat, livsmiljöns areal, dödlighet och stammens storlek bedöms årligen. Boinventeringen är nödvändig för att följa saimenvikarstammens utveckling och genomföra skyddsåtgärder. Forststyrelsen organiserar boinventeringarna och skottandet av snödrivor i hela Saimen och är med att utveckla och placera konstgjorda, flytande bon tillsammans med Östra Finlands universitet.

Nuförtiden skottar vi snödrivor till saimenvikare årligen, eftersom det är ömöjligt att förutse väderförhållanden. Hjälpdrivorna är viktiga i synnerhet på vintrar med liten mängd av snö. Då blir det inga snördrivor eller de smälter tidigt bort i ett milt eller regnigt väder.

Skyddet av saimenvikarstammen styrs av den skyddsstrategi och åtgärdsplan för saimenvikaren som miljöministeriet godkänt och som förnyas vart femte år, senaste gång var år 2022.

De fiskebegränsningar som är avsedda att skydda vikaren utfärdas genom förordning av statsrådet för femårsperioder, senast 2021. Forststyrelsen övervakar områdena där fiskebegränsning råder. NTM-centralen i Norra Savolax ansvarar för att avtala om fiskebegränsningarna med delägarlagen.

Nätfiske är förbjudet under tiden 15.4 – 30.6. Syftet är att i synnerhet hindra saimenvikarungar att drukna i fiskenät. de för vikaren farligaste fiskeredskapen är förbjudna i begränsningsområdet året om. Till exempel får katsornas öppning inte ens utspänd vara större än 15 cm, och man får inte använda grimnät, krokfångstredskap eller långrev. De gällande fiskebegränsningarna och begränsningsområden finns på adressen https://kalastusrajoitus.fi/ (välj språk: svenska).

De regionala NTM-centralerna kan skaffa för saimenvikarens skydd viktiga områden eller markägare kan inrätta privata skyddsområden. I naturskyddsområden där honorna bygger bon kan man utfärda landstigningsförbud vintertid och i några vattenområden har man begränsat användning av motorfordon under samma tidsperiod.

Saimens avtappningsstrategi tar hänsyn till att saimenvikaren bygger bo på vintern. Strategin är gjord tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet och ingår i Saimens avtappningsstadga. Enligt strategin bör vattenståndet i Saimen variera under 20 cm från tiden när de stora, öppna vattenytorna fryser till 20.3.

Skyddet av saimenvikare baserar sig på omfattande vetenskaplig forskning. Undersökningar görs tillsammans med t.ex. Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet och Livsmedelsverket som ansvarar för undersökningar av djurskukdomar.

Skyddet befrämjas även genom projekt. Saimenvikare-LIFE (2013–2018) var ett stort, av Europeiska unionen delfinansierat projekt som började skotta snödrivor på isen när det inte fanns tillräckligt med snö på förvintern. Inom projektet utredde vi hur många ungar dog i bon, hur mycket störningar det förekom, hur vikarna flyttade sig och hurdan fiskets mängd var. Vi utökade även övervakning av fiskebegränsnigar. Projektpartners erbjöd fritidsfiskarna, invånarna och kommuner även information och råd.

I början av 2020 startade projektet Vår vikare LIFE som fortsätter forskning och åtgärder.