Ett viktigt mål för LIFE-projektet är att vidta konkreta skyddsåtgärder för att främja skyddet av flygekorren. Åtgärderna bygger på beredning, det vill säga planering av objekt, genomförande av åtgärder och uppföljning av konsekvenser.

Flygekorren behöver föda och trygghet för att leva. Bra boplatser är till exempel bohål i aspar samt boholkar för flygekorrar. Aspen och andra lövträd är viktiga näringskällor för flygekorren. Aspen är också en ytterst viktig nyckelart för den biologiska mångfalden i skogsnaturen, det vill säga ett stort antal skogsarter är helt beroende av den.

I Finland förbättrar vi framtida generationer av aspar genom att se till att aspen får plantuppslag och trygga tillväxten. Vi bygger boholkar för flygekorrar i både Finland och Estland.

Aspsuccession i naturskyddsområden och tätorter

En aspsuccession innebär att det i samma område finns aspar av olika ålder som erbjuder näring och skydd. Särskilt de grova asparnas situation är oroväckande: det finns stora områden där vi får vänta i hundra år på nästa generation av grova aspar efter de som för närvarande lever – och i vissa områden finns det knappt några plantor.

Aspen är ett pionjärträd som behöver öppet utrymme för att få plantuppslag. Vi avlägsnar tallar och ibland vänder vi råhumusskiktet för att skapa växtplatser. I en del av områdena inhägnar vi plantorna i 10–15 år, så att de får växa till unga träd i lugn och ro.

I Finland finns 16 av aspsuccessionerna i projektet i statens skogar, varav tio i Natura 2000-områden och resten i mångbruksskogar. Planer för objekt med aspsuccession i Finland (pdf 17 Mt, på engelska).

Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för de tio objekten i Natura 2000-områdena och planerna godkänns av den regionala NTM-centralen. För de sex objekten i mångbruksskogarna ansvarar Forststyrelsen Skogsbruk Ab, och planerna för aspsuccessionen görs som en del av planeringen av ekonomiskogarna.

Holkar

I nordöstra Estland hängs 250 boholkar som stöder flygekorrarnas habitatnätverk genom att bidra med boplatser. Holkar placeras i synnerhet i korridorerna mellan habitatobjekten, huvudsakligen på den estniska statens marker (Riigimetsa majandamise keskus).

Nya skyddsområden

Under projektperioden inrättar NTM-centralerna i Norra Karelen, Norra Savolax och Egentliga Finland tre nya skyddsområden, som omfattar totalt 26 hektar. Objekten har förberetts på förhand och inga åtgärder vidtas i områdena.