Freshabit LIFE IP – det händer i vattenriket
Projektets resultat
Sammanfattning av projektets resultat (Layman´s report) och planen för verksamheten efter projektet finns på sidorna på finska och på engelska. Slutrapporten hittar man på samma sidor på engelska: Final report.
Hur restaurerar man vattendrag i Naturaområden?
Handboken utgiven av Finlands miljöcentral och Forststyrelsen ger en verksamhetsmodell för restaurering av vattendrag i Naturaområdena.
Sammandrag på svenska: Restaurering av vattendrag och avrinningsområden i Natura 2000-områden: en verksamhetsmodell för planering.
Projektet har slutit. Vi byggde fiskvägar, återupplivade flodpärlmusselstammarna och restaurerade bäckar, åar, sjöar, våtmarker och myrmarker. Vårt arbete förbättrade insjövattnens tillstånd och den mångfald som är beroende av dem. Vi producerade ny kunskap och verktyg samt berättade om det som sker i vattenriket.
Vad förenar öringen, människan och flodpärlmusslan? Det är behovet av rent vatten, ett viktigt livsvillkor för alla tre. Freshabit LIFE IP var ett omfattande naturskyddsprojekt, där vi restaurerade inlandsvatten, såsom insjöar, åar och bäckar. Vi förbättrade livsbetingelserna och livsmiljöerna för öringar och flodpärlmusslor – och samtidigt för hundratals andra arter – som ofta har blivit lidande eller förstörts då de kommit i vägen för mänsklig verksamhet. Förbättrandet av livsmiljöerna börjar i källflödena och avrinningsområdena, där också stora vattendrag får sin början, och man arbetar även i sjöarna och i åarnas huvudfåror.
Och när vi gör något, gör vi det ordentligt: I det sjuåriga omfattande projektet genomförde vi olika arbeten för cirka 20 miljoner euro till förmån för miljön och naturen. LIFE-stödet som beviljades av Europeiska unionen utgjorde en betydande del av projektets budget, upp till 60 procent.
Eftersom vattendragen och avrinningsområdena inte känner några gränser behövs många handpar. Ett exceptionellt stort antal forskningsinstitut, statliga ämbetsverk, företag, organisationer och finansiärer deltog Det finns en plats för och ett behov av alla: Var och en bidrog till projektet med sin specialkompetens till stöd för andra.
Olika restaureringar gjordes i åtta olika målområden som omfattar bäckar, åar, sjösystem, fågelvatten och andra sjöområden med avrinningsområden. Målområdena var Karisån, Koitajoki, Naamijoki, åarna i Österbotten, Puruvesi, Saarijärvileden, åarna i Sydvästra Finland och Vanajavesi. Sammanlagt var verkningsområdet för restaureringarna enorma 80 000 ha.
Målet med restaureringen av vattendragen är att förbättra livsmiljön för sjöfåglar, flodpärlmusslan, fiskar och andra vatten- och våtmarksorganismer. Utöver dessa mål kan restaureringarna främja rekreationsanvändningen av områdena och öka deras trivsel eller natur- och landskapsskyddsvärden, så att människorna och naturen drar nytta av vårt arbete.
Ända från början var projektets mål att få det goda att gå vidare och att få LIFE-pengarna att ge avkastning. Det har vi lyckats med. En stor skara projekt som kompletterar Freshabit har uppkommit, över 100 kompletterande projekt vars totala värde är 230 miljoner euro. Det är en prestation till förmån för naturen som söker sin like internationellt. En del av de kompletterande projekten har fått sin början i Freshabit-projektet, andra är samarbete med andra projekt. Alla dessa förenas dock av Freshabits gemensamma mål att förbättra vattennaturens tillstånd och mångfald.
Freshabit verkställde det prioriterade handlingsprogrammet (PAF)
Det är Europeiska unionens mål att stoppa utarmningen av naturens mångfald inom EU. Natura 2000-nätverk som formas av områden viktiga för naturskydd tryggar arter och naturtyper som avses i EUs habitatdirektiv. Det prioriterade handlingsprogrammet för Natura 2000-nätverk och dess konnektivitet (Prioritised Action Framework, PAF) har uppsatts för att stödja förverkligandet av Natura-nätverket.
Handlingsprogrammet sammanställer de viktigaste åtgärder och kostnader som syftar till att trygga och förbättra den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter. Åtgärder inom projektet Freshabit baserade sig på handlingsprogrammet. Som en del av projektet har miljöministeriet inrättat en uppföljningsgrupp som övervakar förverkligandet av handlingsprogrammet.
Resultat av vårt arbete presenteras i
- Freshabit LIFE IP – Layman´s Report – Projektin toiminta ja tulokset 2016-2022 (julkaisut.metsa.fi, på finska)
- Freshabit LIFE IP – Layman´s Report – Project activities and results 2016-2022 (julkaisut.metsa.fi, på engelska)
- på Freshabit LIFE IP -projektets berättelsekarta på finska (storymaps.arcgis.com)
- och på engelska (storymaps.arcgis.com)
- i broschyren på finska: Freshabit – Veden valtakunnassa tapahtuu (julkaisut.metsa.fi)
- och på engelska: Freshabit – Healing the Kingdom of Water
Vi har även producerat berättelsekartor över fågelvattnens restaurering längs Vanajavesistråten, arbete för havsöringen i Torne älv, nya metoder för bedömning av bäckarnas tillstånd, kartläggning av sjöar inom projektet och strävan mot ett renare Puruvesi. Flodpärlmusslan och öringen berättar om sin gemensamma resa i Karisån.
Alla berättelsekartor finns på projektets hemsida på finska, Puruvesi-berättelsekartan även på engelska (propuruvesi.maps.arcgis.com).
Projektets material har publicerats på finska, några rapporter även på engelska eller svenska.
Kontaktuppgifter
Projektchefwn var Jari Ilmonen
Forststyrelsen, Naturtjänster
jari.ilmonen(at)metsa.fi
tfn 0206 39 4718
Partners
Forststyrelsens Naturtjänster (projektkoordinator); DocArt Productions; Finlands miljöcentral; Finlands naturskyddsförbund (FNF) med sin distriktorganisation i Mellersta Finland, Södra Tavastland och Österbotten; Finlands Skogscentral; Forststyrelsen, Skogsbruk Ab; Geologiska forskningscentralen; Helsingfors universitet, Lammi biologiska station; Jyväskylä universitet; Jyväskylä yrkeshögskola JAMK; Miljöminsteriet; Natur och Miljö; Naturresursinstitutet; Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland, Lappland, Mellersta Finland, Norra Karelen, Norra Savolax, Södra Österbotten, Södra Savolax; Pro Puruvesi rf; Raseborgs stad; Saarijärvi stad; Uleåborgs universitet; Vanajavesi-centern; Vattenfall; Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY); WWF Finland.
Delfinansiärer
Fonden för Esse å; Kitee stad; Kolari kommun; Koskienergia Oy; Lojo stad; Nyslotts stad; Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Birkaland och Tavastland ; YLE; Österbottens vatten och miljö rf.
Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.
Senast uppdaterad 7.3.2024