På den här sidan har vi samlat frågor om inventeringsprojektet för gamla skogar och skogar i naturtillstånd.

---

Q: På vilket sätt har Forststyrelsen deltagit i beredningen av kriterierna?

A: Kriterierna för gamla skogar och skogar i naturtillstånd har beretts under ledning av miljöministeriet, och jord- och skogsbruksministeriet har deltagit i arbetet. Bedömningsramen för kriterierna bereddes och publicerades av Finlands miljöcentral (Syke) och Naturresursinstitutet (Luke). Forststyrelsen har inte deltagit i beredningsarbetet. Utkastet till Sykes och Lukes bedömningsram presenterades för uppföljningsarbetsgruppen för METSO-programmet och i samband med det har även Forststyrelsen kommenterat förslagen.

Q: Vem fattar beslut om skyddet och hur snabbt skyddas lämpliga områden?

A: Det slutliga skyddsbeslutet fattas av riksdagen. Det är ett beslut som även har avsevärd ekonomisk betydelse. Inventeringen av objekt som eventuellt ska skyddas pågår under minst två terrängperioder (2024–2025), så före det fattas åtminstone inte något skyddsbeslut. I enlighet med försiktighetsprincipen har objekt som sannolikt uppfyller kriterierna flyttats utanför verksamheten.

Q: Vad händer med de skyddade områdena efter skyddsbeslutet? Kan man jaga i områdena?

A: Vi vet ännu inte på vilket sätt objekt som uppfyller kriterierna ska skyddas. Ett mycket möjligt sätt är att det blir ett skyddsområde i enlighet med naturvårdslagen. Eftersom skyddskriteriet inte är känt, finns det inte heller information om konsekvenserna för annan markanvändning, såsom jakt.

Q: Nu när bekräftandet av kriterierna har fördröjts, följer Forststyrelsen försiktighetsprincipen i fråga om avverkningar i potentiella områden med gamla skogar eller skogar i naturtillstånd?

A: Utifrån den granskningsram som Luke och Syke framställt kommer de centrala kriterierna sannolikt att vara mängden döda träd och deras kvalitet samt det levande trädbeståndets ålder. Informationen om antalet döda träd och trädbeståndets ålder har ännu inte offentliggjorts. Före den slutliga bekräftelsen lämnas objekt som sannolikt uppfyller kriterierna utanför verksamheten.

Q: Hur länge kommer inventeringarna att pågå och hur omfattande är de områden som inventeras?

A: Uppskattningsvis 200 000–250 000 hektar inventeras. Antalet områden som ska inventeras preciseras när kriterierna har fastställts och arbetet framskrider. Inventeringarna kommer att pågå under minst två terrängperioder, det vill säga 2024–2025.

Q: Kan man lita på inventerarnas sakkunskap och opartiskhet?

A: Ja, det kan man. Inventerarna samlar in mätbara uppgifter i terrängen. De viktigaste är mängden döda träd och deras kvalitet samt det levande trädbeståndets ålder och mot den informationen fattas beslut om de områden som ska skyddas.

Q: Hur beaktas tidigare inventeringar (t.ex. Naturskogsgruppens (Luonnonmetsätyöryhmä) rapporter) och varför beaktas de inte som sådana? Varför göra dubbelt jobb?

A: Vi inventerar de områden som Naturskogsgruppen föreslagit att ska skyddas och som vi får kartavgränsningar för. För beslut om skydd av gamla skogar behövs kartinformation som baserar sig på mätningar om de centrala strukturella dragen, som är mängden döda träd och trädbeståndets ålder. Forststyrelsen har inte tillgång till alla kartavgränsningar för Naturskogsgruppens inventarier eller information om deras värdefulla strukturella drag.

Q: Varför görs arbetet under två somrar och inte så snabbt som möjligt? Nu kan ju avverkningen i naturskogarna fortsätta ännu längre.

A: Området som ska inventeras är enormt, eventuellt till och med över 200 000 hektar. Terrängsäsongen, det vill säga den snöfria tiden, är kort i Finland. Dessutom koncentreras inventeringen till Lappland, så det är inte möjligt att genomföra den under en terrängsäsong.

Före det slutliga beslutet om kriterierna för gamla skogar och skogar i naturtillstånd lämnar vi i enlighet med försiktighetsprincipen objekt som sannolikt uppfyller kriterierna utanför verksamheten.

Q: Räcker virket till för industrin om en stor mängd gamla skogar/skogar i naturligt tillstånd skyddas? Ökar importen av virke från utlandet?

A: Det beror på vilken nivå kriterierna ligger på. De äldsta skogarna med stora inslag av död ved står i vilket fall som helst utanför verksamheten och det har sannolikt inga betydande konsekvenser.

Om man i och med kriterierna börjar skydda vårdade skogar påverkar det mängden virke som industrin får och eventuellt leder det också till ett behov av att importera virke från utlandet. Vi kan inte ta ställning till detta.

Q: Varför är det viktigt att skydda gamla skogar och skogar i naturtillstånd?

A: Gamla skogar upprätthåller betydande kolförråd och är dessutom särskilt värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden. Om det finns ett långt kontinuum av gamla träd och död ved i skogen kan arter som är beroende av dessa strukturella drag bevaras där.

Q: Vad händer till exempel med objekt som Naturskogsgruppen har föreslagit ska skyddas eller objekt som Greenpeace i december 2023 föreslog ska skyddas, om de inte uppfyller de nationella kriterierna för gamla skogar och/eller skogar i naturtillstånd?

A: Att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden är ett viktigt gemensamt mål. Här är det viktigt att utöver skyddsområdena även genomföra naturvårdsåtgärder som en del av den sedvanliga skogsbehandlingen, såsom att lämna naturvårdsträd, spara död ved och utöka blandskogen.

Om de föreslagna objekten inte uppfyller EU:s kriterier för gamla skogar och skogar i naturtillstånd, granskas de också ur andra synvinklar och användningen planeras utifrån det. Vi beaktar bland annat anvisningarna i Forststyrelsens miljöguide för skogsbruket och följer dem.

Man måste komma ihåg att dessa kriterier fokuserar på gamla skogar och skogar i naturtillstånd på det sätt som EU-kommissionen har avsett. Det bör beaktas att skyddet av värdefulla objekt samtidigt framskrider även på andra sätt.

Länk till publikationen “Kommissionens riktlinjer för definition, kartläggning, övervakning och strikt skydd av urskog och naturskog i EU”.