Z-generationen född på 2000-talet är van att leva med teknologin. Kontakten med människor runt om i världen via sociala medier berikar och vidgar Z-generationens värld. Samtidigt anses det att barn och unga har mindre kontakt med naturen. Men naturbilder delas flitigt på Instagram och att motionera på eget bevåg på olika sätt växer i popularitet.

Just nu är det läge att satsa på att barn och unga som har vuxit upp i städerna rör sig i naturen för att befrämja hälsa och välfärd samt utveckla lockande utflyktsmål i naturen.

Tre fjärdedelar av de finländska högstadieeleverna rör inte på sig tillräckligt med tanke på hälsan – mindre än det rekommenderade en timme om dagen. I samma åldersgrupp är var fjärde överviktig eller fet. Det är dyrt att vara med i hobbyföreningar och tiden framför rutan ökar hela tiden vilket kan leda till att man fjärmar sig från en aktiv livsstil redan som ung.

Positiva naturupplevelser i barndomen förstärker förhållandet till naturen vilket i sin tur stöder en fysiskt aktiv livsstil och att bibehålla den även som vuxen. Att röra på sig ute i naturen stöder enligt undersökningarna mångsidigt barns och ungas tillväxt och välmående. Att röra på sig i naturen är dessutom viktigt för barn och unga utanför idrottsföreningarna men också för barn och unga vars ensidiga motion kan leda till belastningsskador. Positiva naturupplevelser bidrar till att en aktiv livsstil fortsätter även när tävlingsidrotten har avslutats.

Effekten av välbefinnande från naturen har ett samband med styrkan i naturförhållandet. Det är de vuxnas, föräldrarnas, mor- och farföräldrarnas, lärares, handledares och tränares sak att se till att barn och unga får ett förhållande med naturen och att förstärka det.

För att det ska bli en livsstil av att röra sig i naturen måste barn och unga njuta i naturen. Det är alltså viktigt att barn och unga får en känsla av att kunna och klara av att röra sig ute i naturen, att styra sig själva och känna tillhörighet till platsen eller medmänniskorna. I bästa fall får man större livskraft av att röra sig i naturen, bättre livskvalitet, lycka och kanske framförallt för barn och unga i Z-generationen.

Tjänster som bidrar till att barn och unga rör sig i naturen samt tillgängligheten och utvecklar dragningskraften hos naturobjekt kan både befrämja folkhälsan samtidigt som de utvecklar den lokala ekonomin i landskommunerna och småföretagarnas affärsförutsättningar inom naturturismen.

Oron för barnens inaktivitet är global. Effektiva verksamhetsmodeller och servicekoncept som främjar barnens motion väcker intresse internationellt. Hälso- och välmåendeeffekterna av naturmiljön blir allt mer intressanta internationellt. Samtidigt lockar de finska nationalparkerna och landets övriga natur allt fler utländska turister.

I den finska naturens genuina upplevelser och motion erbjuder en stor potential som svar på utmaningarna kring barns och ungas välmående och den ökade efterfrågan på naturnära välmåendetjänster internationellt.

Projektet Mer motion från naturen

Forststyrelsens Naturtjänster samt Jakt- och fisketjänster har ett gemensamt program “Hyvinvoiva luonto – hyvinvoiva ihminen, Terveys ja hyvinvointi 2025” (”Välmående natur – välmående människa”, Hälsa och välmående 2025). Vi vill främja finländarnas och turisternas välmående genom tre huvudteman; närliggande nationalparker, modigt ut i naturen och resultat genom kommunikation och samarbete. Projekt som främjar naturnära hälsa och välmående är centrala åtgärder för att nå målen.

Projektet Mer motion från naturen genomfördes av Forststyrelsens hälsoprogram samt Forststyrelsens och Eerikkilän Urheiluopistos (Eerikkilä Sport & Outdoor resort) gemensamma strategiska önskan om att öka barns och ungas motion samt Forssaregionens kommuners masterplan ”Luonto joka liikuttaa sinua”, och målsättningarna om utveckling av naturnära välmåendetjänster i Häme-programmet.

• till framsidan av projektet Mer motion från naturen
• Hyvinvoiva luonto – hyvinvoiva ihminen (”Välmående natur – välmående människa”), på finska